Vad är en broskfisk?

Hajar och rockor är broskfiskar. Deras skelett består av brosk istället för Broskfiskar är en grupp som består av hajar, rockor och något som kallas havsmusartade fiskar. Totalt är det ca 800 arter som lever på jorden idag. Vanliga fiskar har ett skelett av ben, men broskfiskarnas skelett består av ett mjukare material som kallas brosk. Brosket kan vara förstärkt med kalk.

Brosk finns i människokroppen också, till exempel i örat, och i väggen mellan näsborrarna. Brosket är mer böjligt och rörligt än ben, och gör broskfiskarna mer flexibla. Dessutom är brosk väldigt bra på att återbildas. Det betyder att förlorade vävnader och vissa kroppsdelar, växer ut igen.

Hudtänder och extratänder

De flesta broskfiskarna har en typisk huvudform med framskjutande nos, och munnen på undersidan av huvudet. Istället för fjäll har broskfiskar små vassa, bakåtriktade hudtänder. Precis som vanliga tänder hos en människa är hudtänderna uppbyggda av emalj, dentin och pulpa. Hudtänderna gör att broskfiskarna glider ljudlöst genom vattnet, och kan överraska sina byten.

Broskfiskars tänder i munnen byts ut efterhand. En haj kan ha 10 rader ränder på kö längre bak i munnen, och när tänder tappas eller bryts av, växer nya fram. På ett enda år kan en haj tappa så mycket som 6000 tänder! Därför är hajtänder ett väldigt vanligt fynd när man letar efter fossil från gamla havsbottnar. Många arter har trekantiga tänder, med sågtandade kanter. 

Oljefylld lever och elektriskt organ

Vanliga fiskar har en simblåsa, ett organ fyllt med gas. Genom att ändra mängden gas i simblåsan kan fiskarna justera på vilken nivå i vattnet de flyter. Men broskfiskar har inte någon simblåsa. Istället har de en stor, oljefylld, lever som hjälper med flytkraften.

Alla broskfiskar har känsliga luktorgan, och kan känna doften av bytesdjur på mycket långt håll. De har också ett elektriskt sinnesorgan, som är det känsligaste av alla djurs.

Urgamla djur och världens näst största fisk

Broskfiskar har inre befruktning där hanen parar sig med honan. Hanarnas bukfenor är delvis ombildade till parningsorgan, som han för in i honans kloak. Vissa broskfiskar lägger ägg, medan andra behåller äggen i kroppen tills ungarna kläcks, och föder sedan levande ungar.

Många av dagens arter av broskfiskar har utvecklats redan under Devon-perioden, för 400 miljoner år sedan, och inte förändrats nämnvärt sedan dess. Broskfiskarna var de första av de nu levande, käkförsedda, ryggradsdjuren som utvecklades.

De vanligaste broskfiskarna som lever i vattnen runt Sverige är pigghaj, småfläckig rödhaj, klorocka och knaggrocka. Men också jordens näst största fisk – brugden – lever i svenska vatten. Det är en jättelik haj, som är helt ofarlig för människor. Den lever sitt liv på stora djup, och äter plankton. Att stöta på en levande brugd när du badar är ingen risk!