Långsam nedbrytning av döda växtdelar
I Indonesien och Malaysia finns världens största områden av tropiska torvträsk. Torvträsken har bildats över tusentals år, av att dött organiskt material faller i lager på mark som är genomblöt – eller mättad – av sötvatten. Vattenmättnaden gör marken syrefattig, och det gör att nedbrytningen av döda växtdelar går oerhört långsamt. Därför packas döda löv, gräs, mossa och ruttnande trädstammar på varandra och bildar torv. De döda växtdelarna innehåller stora mängder kol – som lagras i torven under årtusenden, i stället för att släppas ut som koldioxid i atmosfären.
Tropiska torvträsk är vattenmättade marker med jord som bryts ner mycket långsamt. Vattnet blir mörkt och kallas svartvatten - för att det innehåller höga halter av humussyror från jorden.
Bild: Christian-Hinz-CC-BY-SA
Torv består av döda växtdelar, som bryts ned långsamt eftersom syrehalten i marken är väldigt låg.
Bild: Jonas-Barandun-CC-BY-SA
En flod rinner igenom ett tropiskt träskområde på Borneo.
Bild: Ruanda-Agung-Sugardiman-CC-BY
Det mörka, sura vattnet i ett tropiskt torvträsk skapar en väldigt speciell livsmiljö.
Bild: S.J.D, Parosphromenus Project
Vattensamlingarna i tropiska torvträsk kan vara riktigt grunda, men de vattenmättade torvlagren under kan vara så djupa som 20 meter.
Bild: Mankdhay-rahman-CC-BY-SA
Surt som vinäger
Vattnet i tropiska torvträsk är mörkt och surt. Det beror på de sura ämnen, så kallade humussyror, som finns i torven. I vissa torvträsk kan det vara lika surt som vinäger, och det är helt naturligt. Det fria vattnet kan vara grunt, kanske bara några centimeter djupa pölar. Men den vattenmättade torven som ligger under, kan vara så djup som 20 meter. Tropiska torvträsk är en väldigt speciell livsmiljö. Därför är många fiskarter i träsken unika för just sitt område.
På den här satellitbilden syns rök från skogsbränder som härjade på Borneo under 2019. Bränderna blev så stora, eftersom det fanns stora områden med uttorkad torvmark som kunde brinna.
Släckningsarbete i Indonesien under torvmarksbränderna 2015. Här syns ett dike, som dränerat den blöta marken på vatten.
Bild: NASAs-Earth-Observatory-CC-BY
Torvmark som brunnit i Indonesien under de stora bränderna 2019.
Bild: DenY-Krisbiyantoro-CC-BY-SA
När torven brinner
Det krävs tusentals år för att bilda ett tropiskt torvträsk, men att förstöra ett går alldeles för fort. Många företag odlar palmer för palmolja i Sydostasien, då gräver man diken genom torven för att få odlingsmark. Dikena tömmer jorden på vatten, och torven torkar ut. Efter utdikningen bränner man ner skogen som växer på torvmarken. När torven kommer i kontakt med luftens syre sätts nedbrytningen i gång. Det går snabbt – och kol som varit bunden i marken släpps ut i atmosfären. När skogen bränns ner under torrperioder kan torven lätt fatta eld – och brinnande torv är svår att släcka. Branden kan gå djupt ner i marken, och ligga och pyra under flera år för att ibland blossa upp. Bränderna släpper ut så mycket koldioxid, att Indonesien idag räknas till världens tredje största utsläppare av klimatuppvärmande gaser.
Ett tropiskt torvträsk i Indonesien, som förstörts för att anlägga en palmoljeodling.
Bild: Aidenvironment-Wakx-CC-BY-SA
När tropiska torvträsk förstörs, förstörs också livsmiljön för till exempel den utrotningshotade lakritsguramin.
Bild: S.J.D, Parosphromenus project
Även i Europa och Sverige förstörs torvmarker, för att få plats för produktionsskog, odlingsmark, eller för att bränna torven i kraftvärmeverk. Även här är förstörelsen av våtmarker ett stort problem för klimatet.
Bild: Lars-Falkdalen-Lindahl-CC-BY-SA
Torvbrytning på Irland.
Bild: Pamela-Norrington-CC-BY-SA
Viktig livsmiljö
På tropiska träskmarker växer skog, som är en viktig livsmiljö för många stora utrotningshotade arter, som sumatratiger och orangutanger. Av de unika fiskarter som lever i träsken, vet ingen hur många som redan har utrotats på grund av skövlingen. Ett enda tag med en grävskopa kan i värsta fall utrota en hel art. Nu pågår viktig forskning i Indonesien och Malaysia för att hitta så många arter som möjligt och rädda dem innan det är för sent.
Här har man byggt en fördämning i ett utdikat torvträsk, för att försöka behålla vattnet kvar i marken.
Bild: Josh-EsteyAusAID-CC-BY
De utrotningshotade orangutangerna är, tillsammans med många andra arter, beroende av tropiska torvträskområden i Indonesien och Malaysia
Bild: diego_cue-CC-BY-SA
Gruppen fiskar som kallas för lakritsguramis lever sina liv i de tropiska torvträskens mörka, sura vatten. Alla lakritsguramiarter är starkt utrotningshotade, på grund av hotet mot de tropiska torvträsken.
Bild: Martin-Fischer-CC-BY-SA
Vad kan jag göra?
Palmolja finns i både mat, godis, kakor, smink och många andra produkter. Leta efter produkter i butiken som är fria från palmolja!
Bli medlem i WWF och andra organisationer som arbetar med kampanjer i Malaysia och Indonesien, eller engagera dig politiskt för miljöfrågor.
Skriv till huvudkontoren för affärer som handlar med produkter med palmolja och till EU-politiker som arbetar med miljöfrågor och handel, från alla EU-länder.