Tångspigg

Användes för att spå väder

Tångspiggen är en guldgrönglänsande fisk, som trivs bäst i saltvatten längs kusterna. På ryggen har den 15 mycket små taggar. I svenska vatten finns tre arter av spigg – storspigg, småspigg och tångspigg. Tångspiggen skiljer sig från de andra två, med sin väldigt långsträckta kropp, och sitt ansikte som nästan liknar en gäddas.

Förr i tiden användes torkade tångspiggar av fiskare som ett sätt att spå väder. Den döda fisken hängdes upp i fiskebodarna i en tunn tråd eller ett hårstrå. Fiskarna sa sig kunna se åt vilket håll det skulle blåsa, och hur hög luftfuktighet det skulle bli, genom att studera hur den torkade fisken snurrade i tråden. En torkad tångspigg kallades för väderfisk. 

Väver ett bo med njursekret

På våren och försommaren är det lekperiod för tångspiggen. Hanen väver då ett bo, med hjälp av ett klibbigt sekret som bildas i hans njurar. Med sekretet binder han samman trådalger och annat växtmaterial, till något som liknar ett litet skatbo. Boet fäster han i en ruska av blåstång eller andra alger. Sedan visar han upp sitt bo för intresserade honor. När det kommer en hona gör han också en liten dans – en dans som visar hur duktig han kommer vara på att fläkta färskt, syrerikt vatten på honans ägg om hon väljer att lägga dem i hans bo. 

Honan väljer den hane som har finast bo, dansar bäst, och byggt boet på den säkraste platsen. Hon lägger äggen i boet, och hanen befruktar dem. Honan dör kort efter äggläggningen, medan hanen stannar kvar över sommaren och vaktar äggen och de nykläckta ynglen. Sedan dör även han.