Tamhöns

Gallus gallus domesticus

Härstammar från röd djungelhöna

Alla tamhöns härstammar från den asiatiska fågeln röd djungelhöna. De tidigaste fynden av domesticerade höns är minst 5500 år gamla, möjligen så gamla som 8000 år. Domesticering, att tämja vilda djur, leder ofta till att egenskaperna hos den tama djurarten och dess vilda motsvarighet skiljer sig väldigt mycket åt. Både i hur djuret beter sig och hur de ser ut. Röd djungelhöna lever fortfarande vilt i djungelområden från Indien till Java. Tamhöns är sociala, pigga och observanta fåglar som har högre social inlärningsförmåga än både hundar och hästar.

Två typer av tamhöns

Under 1900-talet har människan avlat fram två olika typer höns: värphöns för äggproduktion och slaktkyckling som ger mer kött. Dagens slaktkyckling väger sex till sju gånger mer än en röd djungelhöna. De växer mycket snabbt och slaktas vid 35 dagars ålder. Kycklingarna är då så tunga att om de levde vidare skulle benen knäckas. Föräldrarna till slaktkycklingarna hålls kraftigt hungriga, så att de inte kommer upp i så hög vikt att skelettet inte håller.

Köp KRAV-ägg!

Värphönor har avlats fram för att lägga ägg året runt. Naturligt lägger hönor bara ägg under själva häckningstiden, som varar i ungefär tio dagar. Tamhönsens dagliga värpande sliter hårt på dem, och efter 12–18 månader slaktas de. De allra flesta hönorna lägger ägg utan att någonsin ha träffat en tupp. Naturligt lever tamhöns i familjeflockar, med både tuppar och hönor. På KRAV-certifierade gårdar har värphönsen tillgång till rastgårdar med gräs, och sandbad. De flesta KRAV-höns får också träffa tuppar. I Sverige lever ca 18% av värphönsen så. Resten av dem är antingen frigående inomhus i stora stallar, eller sitter i inredda burar. I inredda burar har varje höna utrymme motsvarande ett A4-papper.