Tamsvin
Sus scrofa domestica

Bodde inomhus
Grisen, eller tamsvinet som den också kallas domesticerades från vildsvinet för cirka 9000 år sedan. Den domesticerades, det vill säga tämjdes, på flera olika platser i Asien och Europa samtidigt. Tamgrisen förlorade sina betar, var foglig och lätt att sköta. Tamgrisens kött har under de senaste 7000 år sedan varit en väsentlig del av många människors kost. Köttet saltades, torkades och röktes. Förr i tiden bodde grisarna inne i bostadshuset. I dag finns det ett flertal olika raser av grisar. En del små raser som gemensamt kallas för minigrisar och har en vikt på max 89 kg, används som sällskapsdjur. Grisen är precis som människan en omnivor, det vill säga allätare. Den är mycket anpassningsbar och det finns närmare en miljard grisar i världen.
Lik människan
Grisen är mycket lik människan, både genetiskt och rent fysiskt i organens och kroppens uppbyggnad. Den är också lik människan i hur den reagerar på sjukdomar och mediciner. Grisen används därför för att träna på för behandling av skott- och knivskador. Även mentalt och socialt delar grisen mycket med människan. Den är en av världens mest intelligenta arter, snäppet efter vissa apor, elefanter, delfiner och kråkfåglar. Grisar har testats av forskare i försök som var gjorda för schimpanser. I testet manövrerade grisen en joystick med trynet. Grisarna i testerna var snabbare än schimpanserna och de uppvisade absolut förståelse för vad de gjorde. De kan också hitta gömt foder med hjälp av speglar och lura andra grisar för att få tillgång till extra foder.
Foto: Mark Peters from Baltimore CC BY
Foto: JP CC-BY
Tamsvinen härstammar från vildsvinet. Foto: H.-Krisp CC-BY
Tyvärr lever många grisar i trånga stior. Den här bilden är från Spaninen. Foto: AlejandroLinaresGarcia CC-BY-SA
Grisar är populära i barnlitteratur. Illustration: Beatrix Potter
Minigrisar är ett populärt sällskapsdjur, men trots namnet kan de bli ganska stora. Foto: Beyond My Ken CC-BY-SA
Får sällan vara utomhus
Genom riktad avel har grisar som växer snabbt och ger magert fläsk tagits fram. För att rationalisera uppfödningen lever grisarna på mycket liten yta. Av alla grisar som föds upp i Sverige idag är det bara runt 2% som får vistas utomhus. Av alla de som enbart lever inomhus, är det mycket få som har möjlighet att böka, vilket är en av grisens viktigaste behov. När väldigt många grisar föds upp nära varandra, skapas också en grogrund för sjukdomar.
