Exklusivt material

Alligatorskinn började användas i Nordamerika i början av 1800-talet. Skinnet används som material till skor, klädesplagg och väskor. Materialet blev snabbt populärt både för sin hållbarhet och sin vackra lyster. Dessutom ansågs saker gjorda av krokodilskinn som exklusiva eftersom de var ovanligare och lite svårare att tillverka än saker gjorda av kalv eller getskinn. Alligatorer och krokodiler började jagas över hela världen. I mitten av 1900-talet blev jakten så intensiv att flera krokodilarter riskerade att utrotas. På 1960 och 70-talet blev de flesta arterna fridlysta runtom i världen.

Exklusivt mode

Eftersom krokodil- och alligatorskinn anses vara exklusivt finns det flera exklusiva modeföretag som använder sig av det. Dolce & Gabbana säljer krokodilskinnsjackor jackor för 315 000 kr (2020), och Hermes Birkin tillverkar bland annat väskor av krokodilskinn. En sådan väska auktionerades 2015 ut för 1 880 675 kr i Hongkong. Väskan i utställningen är tillverkad i England på 1960-talet.

Krokodilfarmer

De tidigaste krokodilfarmerna startades redan i slutet av 1800-talet som turistattraktioner. Vilda krokodiler fångades in för att hållas under zoo-liknande former. När de vilda krokodilerna blev fridlysta blev det lönsamt att hålla alligatorer och krokodiler i fångenskap för sitt skinn och kött. Krokodilfarmningen har lett till att vilda krokodiler och alligatorer har kunnat återhämta sig i delar av världen. Flera arter är fortfarande hotade men tjuvjakt för skinnets skull har minskat. Nuförtiden krävs det tillstånd för att handla med krokodils- eller alligatorskinn.

Estetisk eller rekonstruktiv operation?

Plastikkirurgi, eller skönhetsoperationer är uppdelade i två grupper. Estetisk plastikkirurgi och rekonstruktiv plastikkirurgi. Den estetiska plastikkirurgin går ut på att förändra utseendet eller motverka det naturliga åldrandet. Den rekonstruktiva plastikkirurgin går ut på att åtgärda medfödda defekter eller defekter som har uppstått i livet. Både utseendemässiga och funktionella. 

Bröstförstoring

Bröstförstoring är en av de vanligare skönhetsoperationerna. Då används bröstimplantat som består av ett hölje i silikon, med saltvatten eller en gel av silikon inuti. Konsistensen efterliknar naturlig bröstvävnad för att ge minsta möjliga besvär vid träning och rörelse. Det finns både runda och droppformade bröstimplantat. Bröstförstoringsperationer utförs på kliniker för plastikkirurgi och patienten får betala själv. Men även i den offentliga, skattefinansierade vården används bröstimplantat. Till exempel om patienten opererat bort ett bröst vid bröstcancer, eller vid en könsbekräftande behandling för att skapa bröst. Ett nytt bröst kan ibland också skapas av vävnad från ett annat ställe på kroppen.

Plastikkirurgi för män

Trycket på kvinnlig skönhet har varit hårt under lång tid, men idag har trycket på männens utseende ökat. Av de som skönhetsopererar sig är 85 % kvinnor och 15 % män. Men män använder plastikkirurgi i allt större utsträckning. Läkaren Douglas Steinbrech som arbetar i New York, menar att ju fräschare och mer maskulint utseende en man har, desto större chans har han att lyckas tävla i karriären. Det vanligaste plastikkirurgiska ingreppet för män är att lyfta huden runt ögonen och ögonlocken, men bröstmuskelimplantat som ger sken av kraftiga bröstmuskler och muskelrutor på magen, ökar också. Målet är att uppnå mer definierade muskler och ett större omfång på bröst-och bukmuskulaturen.

Les trois Heraldos

Den här pallen användes på Les trois Heraldos, eller Heraldos djurrevy. Det var en turnerande cirkus som drevs av Harald Böcklin, hans fru Marguerite och deras son. De hade en dressyrrevy där tolv hundar hoppade och dansade, och kakaduan Dora gick balansgång. Dessutom uppträdde en cyklande apa och en hund som kunde räkna. 

Djur som uppträder

Människan har använt djur på cirkusar så länge cirkuskonsten funnits. Hundar är en av de arter som domesticerades först och också den djurart som använts allra mest i cirkussammanhang. Vissa hundraser passar extra bra och används flitigt som cirkushundar. Till exempel pudlar, som är mycket läraktiga och viga. Schäfrar som är utmärkta och lojala arbetshundar. Dalmatiner på grund av sina karakteristiska svarta pälsfläckar och livliga temperament. Och dvärgrasen Bichon frise med sin silkeslena och fluffiga päls och höga läraktighet. I Italien finns en hundcirkus som bara uppträder med dvärgrasen Löwchen. Löwchen klipps ofta så pälsen efterliknar ett lejons man. 

Förbud mot rovdjur på cirkus

Sedan många år tillbaka är det förbjudet att ha rovdjur som stora kattdjur, på cirkus i Sverige. Innan förbudet trädde i kraft, användes bland annat handuppfödda tigrar. Det finns berättelser om cirkustigrar i Staffanstorp på 1940-talet som jagade människor på åkrarna, utanför cirkustälten. Efter rovdjursförbudet har cirkusar som haft föreställningar i Sverige använt sig av elefanter, sjölejon, zebror, hästar, hundar, papegojor, lamadjur, kameler, nötkreatur, alpackor, minigrisar och getter. Den 1 april 2019 kom ett nytt förbud som gällde elefanter och sjölejon. Beslutet togs då det är omöjligt att ge elefanter den yta de behöver röra sig på för att må bra och att tillgodose sjölejonens behov av tillgång till vatten, i den miljö som cirkusarna har. 

Malmösocietetens hattar

I montern framför dig ser du två damhattar dekorerade med fjädrar från fåglar. Den ena är brun med bollar och fjädrar. Den har använts av borgmästarinnan Maria Skytte på 1910-talet. Maria var gift med borgmästare Vilhelm Skytte.  

Den andra är blå och dekorerad med vita fågelvingar, troligtvis från en mås. Den är från Paris och är tillverkad 1912. Hatten har burits av Elisabeth Weibull på Ribersborg.

Fågelarter höll på att utrotas

Redan på 1100-talet användes fjädrar som hattprydnader i Europa. Exotiska fjädrar i hatten signalerade rikedom och social status. Militärer med hög rang hade gärna stora fjäderplymer i sina hattar.  Under 1700-talets början tog sig fjädermodet ner till medelklassen. Strutsar, paradisfåglar, kolibrier och många andra fåglar användes i skapandet av moderiktiga hattar. I mitten av 1800-talet växte fjäderhandeln till extrema proportioner då enklare hattar, så kallade bonnetter ersattes av stora fjäderhattar. År 1892 gjorde en handelsman i London en order på fjädrar från 6000 Paradisfåglar, 40.000 Kolibrier och 360.000 fjädrar från olika Indiska fåglar. Vid en auktion i London år 1902 såldes fjädrar från 192.960 hägrar vid ett och samma tillfälle. Som konsekvens av handeln blev många fågelarter utrotningshotade eller helt utrotade.

Protester

År 1896 organiserades en protest i Boston mot fjädermodet och fågelmasslakten. Fler än 900 inflytelserika kvinnor deltog. År 1897 genomdrevs en av de första lagarna i USA som förbjöd handel med vildfågelfjädrar. I och med detta minskade fjäderanvändandet i modet. Fjädrar används fortfarande över hela världen, inte bara i hattar, utan även i kläder, kuddar, täcken med mera. Numera är det olagligt i nästan alla länder att använda fjädrar fån utrotningshotade fågelarter. Idag är det vanligast med fjädrar från tamfåglar som föds upp för sitt kött och sina fjädrars skull.

Det sjätte massutdöendet

Människan har under hela sin period på jorden, utrotat växt- och djurarter. Just nu befinner sig jorden i det sjätte massutdöendet genom tiderna. En fågelart som utrotades delvis för att människan använde dess kött och fjädrar och delvis på grund av att den åt av grödor i lantbruket, var den amerikanska vandringsduvan. Oavsett skälen till att den jagades, användes fjädrarna till att främst stoppa kuddar och täcken, men även till prydnad. Den amerikanska vandringsduvan var under mitten av 1800-talet USAs vanligaste fågelart. Under början av 1900-talet utrotades den på kort tid. De sista vilda amerikanska vandringsduvorna sköts runt år 1910. Den allra sista individen fanns i djurpark på Cincinnati Zoo och dog 1914, det var en hona som kallades för Martha

Finns på stentavlor från Mesopotamien 

Tamduvan härstammar från klippduvan. Genom årtusenden av duvavel har många nya raser uppstått. Här finns flera olika raser representerade.  

Duvan är ett av de tidigaste domesticerade djuren. Tamduvor nämns på 3000 år gamla stentavlor från Mesopotamien. Men forskning visar att människan för mer än 10 000 år sedan höll duvor som tamdjur. Att ha tama duvor gav en kontinuerlig tillgång på kött i de tidiga samhällena, dessutom är duvor lätta att föda upp. Med tiden avlades olika varianter fram, vackra duvor blev en statussymbol för de rika och mäktiga.  

Duvor avlades också utifrån olika egenskaper. De som var bra på att flyga långa sträckor och att hitta hem blev brevduvor. Brevduvor kunde bära med sig meddelande mycket fortare än människor till fots eller till häst. I Egypten användes brevduvor redan för 5000 år sedan. I Rom under romarrikets storhetstid, för ungefär 2000 år sedan, föddes duvor upp i gigantiska duvslag – en slags byggnad anpassad för att hålla tamduvor. 

Medalj för tapperhet 

För 2 000 år sedan, under romarrikets storhetstid, fanns det gigantiska duvslag i Rom som rymde mer än 5 000 duvor. Brevduvor användes under både första och andra världskrigen. I bägge krigen har duvor fått medaljer för att de räddat liv. Den franska duvan Cher Ami mottog Croix de Guerre efter första världskriget. Trots att hon nästan förlorat ett ben och blivit skjuten i bröstet flög hon 4 mil för att leverera ett meddelande.  

Efter andra världskriget belönades trettiotvå duvor med Dickinmedaljen för tapperhet i fält. 

Darwins duvexperiment 

Charles Darwin gjorde banbrytande upptäckter om evolutionen i mitten av 1800-talet. I boken Om arternas uppkomst bevisade han sin teori om att alla arter utvecklats genom gradvisa förändringar Förutom att Darwin studerade det mångfacetterade djurlivet på Galapagosöarna testade han också sina teorier genom att korsa olika sorters duvor med varandra. På så sätt fick han fram duvor med speciella egenskaper och varierat utseende. Trots att duvorna var av samma art. Här kan du se tre duvor som Darwin avlade fram, engelsk carrier, engelsk krävduva och nürnbergerbagett. 

Glasögon, brillor, glojärn, glajor, kärt barn har många namn.

Förr i tiden kunde synförändringar innebära slutet för ens arbetsliv. Till exempel Hantverkare och konstnärer kunde inte längre utföra sina arbeten. När glasögonen uppfanns på 1200-talet var det både en revolutionerande och en exklusiv uppfinning. Det var bara de extremt rika som hade råd att skaffa glasögon och därför fick de snabbt hög status. De som bar glasögon ansågs vara bildade och kloka. En del rika människor skaffade glasögon utan slipning.

Synstenar

En del ädelstenar bryter ljuset och kan lindra bländningssymtom, men ger ingen bättre skärpa. Dessa användes som så kallade synstenar. De sägs ha använts av den romerske kejsaren Nero. Han använde sig av en smaragd för att kunna se på gladiatorspelen. På Gotland har arkeologer hittat Visbylinserna som är av slipad bergskristall infattad i silver. De tros ha använts som förstoringsglas eller synstenar.

Flera arabiska vetenskapsmän experimenterade med slipade glaslinser. Vetenskapsmannen Abbas Ibn Firas som levde på 800-talet, använde sig av slipade glaslinser som förstoringsglas. Han lärde sig också hur man framställer helt ofärgat glas som senare fick namnet Andalusiskt glas. På 1000-talet skrev Hassan Ibn Al Heitam flera verk om ljus och optik som senare kom att användas för vidareutvecklingen av glaslinser och glasögon.

Brillor

På 1200-talet i Venedig framställdes det vita glas som slipades till förstoringslinser. Glashantverkarna höll till på ön Murano. Venedig ville ha monopol på sina kunskaper, det innebar att lämnade glashantverkarna Murano kunde de bli dömda till dödsstraff.

Förstoringslinser kunde också tillverkas av den gröna och dyrbara bergarten beryll. Grönt ansågs vara bra för ögonen och trots att beryll var kostsamt var det billigare än de italienska linserna. Vårt gamla ord för glasögon, brillor härstammar från ordet beryll.

De allra tidigaste glasögonen bestod bara av en lins. Med ett handtag. Så småningom gjordes det anordningar för två linser, en för varje öga. De började tillverkas i början av 1300-talet och kallades för nitglasögon. Glasögonen vid den här tiden kunde bara hjälpa långsynta. Det dröjde fram till slutet av 1400-talet innan närsynta fick användbara glasögon. I takt med att boktryckarkonsten utvecklades växte också behovet av glasögon. Venedigs kunskapsmonopol började att luckras upp och glasögontillverkning startades också i Tyskland och England. Det var inte förrän i slutet på 1600-talet maskinslipade glaslinser uppfanns. Glasögon började masstillverkas och glasögonbruket spred sig ut till vanligt folk. I dag är glasögon en naturlig del av mångas vardag. Vi tänker knappt på att de finns, inte ens när de sitter på näsan.  

Glasögontrender

Förr var alla glasögon runda, men i början av 1900-talet gjorde ny slipteknik och nya material att glasögon kunde få andra former. Nuförtiden avlöser glasögontrenderna varandra På 1950-talet skulle glasögonen vara lite sneda och likna kattögon. John Lennons små runda glasögon satte en trend på 1960-talet. På 1970-talet skulle de vara stora, fyrkantiga eller runda. Nu har glasögon ibland tjocka plastbågar och ibland tunna i metall. De kan vara fyrkantiga eller runda. Vad blir nästa trend?

Sköldpadda med känsla för tid och rum

Den grekiska landsköldpaddan lever i södra Europa, från östra Spanien till Grekland. De bor i håligheter som skyddas av täta buskar. Tidigt på morgonen går de ut för att värma sina kroppar, och strövar sedan runt på jakt efter mat. Den grekiska landsköldpaddan har en bra känsla för riktning som gör att den återvänder till samma håla när det blir för varmt på eftermiddagen. Experiment har visat att de också har en god känsla för tid, solens position, de magnetiska linjerna på jorden, och för landmärken. Sent på eftermiddagen lämnar de sina hålor igen och återvänder till sökandet efter föda.

Utrotningshotad

Den grekiska landsköldpaddan är vanlig som sällskapsdjur. De lever då i ett terrarium med en värmelampa som efterliknar solen. De tycker om att gräva och kan gräva ner sig helt i sanden. I fångenskap äter de olika blad och blommor som maskros, groblad, och klöver. Grekisk landsköldpadda är utrotningshotad i det vilda och rödlistad enligt IUCN:s rödlista. Det är också olagligt att både köpa och sälja grekisk landsköldpadda utan intyg från Jordbruksverket då den är skyddad mot illegal handel. Trots det är det vanligt att grekisk landsköldpadda fångas i det vilda och utsätts för smuggling.

Sköldpaddor som släpps ut

Många har idag olika arter av sköldpaddor som sällskapsdjur. Sköldpaddor kan leva mellan 50 och 100 år, och alla är inte beredda på hur länge de måste ta hand om sitt husdjur. Därför hittas en del sköldpaddor utsläppta i naturen. Vissa sköldpaddsarter har inga problem att överleva i det vilda, och det kan skapa stora problem i miljöer där de inte ska finnas naturligt.

Gulbukig vattensköldpadda är en livskraftig sköldpaddsart vars popularitet som husdjur spridit den runt hela världen. Den tillhör en av de 100 mest invasiva arterna i världen. Arter som sprids eller flyttas av människor till platser de inte finns naturligt, och där ställer till med stora problem, kallas för invasiva arter. Ett hundratal fynd av gulbukig vattensköldpadda har gjorts i Sverige, men de verkar öka. Oftast hittas de i parker, kanaler och dammar. De kan övervintra i södra Sverige. Historiskt sett har det varit för kallt för att de ska kunna föröka sig, men med ett varmare klimat kan arten etablera sig i södra Sverige.

Sällskapsdjur från Aleppo

Guldhamstern är ett populärt sällskapsdjur som finns i hem över hela världen. Våra domesticerade, tama, guldhamstrar är avkomma till en enda hona och några ungar som en zoolog fångade i Aleppo i Syrien 1930. Endast tre av hamstrarna överlevde. Guldhamsterfamiljen togs till ett universitet i Jerusalem. Där de trivdes i fångenskap och snabbt blev fler. En guldhamsterhona kan föda upp en ny kull varje månad. Forskarna ansåg att guldhamstrarna var mycket bra som försöksdjur och avkommor skickades till laboratorier i England och USA. Från laboratorierna spred sig de gulliga hamstrarna till djuraffärer och hem.

Ett skadedjur

I vilt tillstånd är guldhamstern sällsynt och klassas som en sårbar art i den internationella rödlistan. Guldhamstern härstammar ursprungligen från Syrien och kallas också för Syriansk guldhamster. Idag finns det troligtvis mindre än 5000 exemplar kvar av guldhamstern i vilt tillstånd i Turkiet och Syrien. Hamsterns naturliga livsmiljö, eller habitat, har minskat avsevärt på grund av förändrade jordbruksmetoder. Dessutom anses guldhamstern vara ett skadedjur och dödas. Men som husdjur frodas den och det finns nu ett flertal framavlande varianter.

Människans äldsta husdjur

Hunden tros vara människans äldsta husdjur. Helt säkert är att den var tämjd för 9000 år sedan men det kan ha varit för hela 30 000 år sedan. Det var troligen i Östasien som vargen domesticerades. Då sökte sig vargen till mänskliga bosättningar för att få del av matrester. Människorna upptäckte att de hade nytta av vargen som vakt.

Hundar tyr sig till människan

Hunden används av människan inom ett stort antal områden. De vallar andra djur. Polisen, tullen och militären använder dem som spårhundar eller till skydd. De används som service-, terapi- eller ledarhundar. Jakthundar, vakthundar eller som sällskap. Hunden är den art där domesticering och avel format flest antal raser med tydliga olikheter, beroende på vad människan vill använda hundrasen till.

Tamhundar är utpräglade flockdjur och när de föds och präglas av människor vill de vara med människan. För att tamhundar ska må bra behöver de sällskap och de ska inte domineras eller fostras hårt, utan med mjuka metoder i samarbete med ägaren skapas tydliga och trygga rutiner. Vid forskning där hundar och vargar fått lösa samma typ av problem, uppvisar vargar ett beteende där de individuellt försöker lösa problemet, medan hundar vänder sig till människan som är deras ägare eller skötare för att få hjälp.

Omsätter mycket pengar

Efter katten är hunden det sällskapsdjur det finns flest av i Sverige. Foder och andra produkter för sällskapsdjur är en stor industri med enorm omsättning. Det finns också många typer av aktiviteter för hundägare och deras hundar, som lydnads kurser, agility, spår med mera. Det tävlas även med hund i kapplöpningar. Hundutställningar där alla olika hundrasers utseende bedöms, är också mycket populärt.

Les trois heraldos

Les trois heraldos

Les trois Heraldos, eller Heraldos djurrevy, var en turnerande cirkus som drevs av Harald Böcklin, hans fru Marguerite och deras son. De hade en dressyrrevy där tolv hundar hoppade och dansade, och kakaduan Dora gick balansgång. Dessutom uppträdde en cyklande apa och en hund som kunde räkna. Människan har använt djur på cirkusar så länge cirkuskonsten funnits. Hundar är en av de arter som domesticerades först och också den djurart som använts allra mest i cirkussammanhang.

Kläder till djur

I stora delar av främst västvärlden, finns det hundar i hushållen som ses som familjemedlemmar. Det finns en stor marknad för olika klädesplagg till hundar, allt från täcken som värmer eller har reflexer, till rena utklädningsplagg. Det finns tomteluvor och halloweenutstyrslar. Svensk djurskyddslag säger att man inte får tillfoga djur smärta. Detta innebär att kläder som hindrar djuret från att röra sig eller på liknande sätt stressar eller skapar obehag, är förbjudet att använda. 

Även till hästar finns det kläder. Hästtäcken producerade för olika funktioner, eller svettäcken att använda efter träningspass och vid transport. Det finns också utklädningskläder till hästar. Det finns täcken med tomtemönster och Halloweenmönster eller juldekorationer som renhorn, att fästa i träns och grimmor på hästens huvud. Det är också populärt att dekorera hästen genom att färga delar av hårremmen och fästa prydnader i man och svans.

Djur som färgas

I flera länder i Asien, i delar av USA och i Förenade Arabemiraten, färgas kycklingar och kaninungar i färgglada färger. De doppas helt i färgbad, eller så sprutas färgen in i äggen. Djurungarna säljs inför påsken som presenter till barn. Detta är ett stort djurskyddsproblem, dels för att djurungarna badas i färglösningar och dels eftersom de säljs som leksaker och ofta sköts fel eller överges.

Skor för att kunna jobba bättre

Människan domesticerade, det vill säga tämjde, hästen för runt 5500 år sedan. Hästen var först ett arbetsdjur och nyttodjur som användes till transport, att dra vagnar och rida på. I dag används hästen främst som hobby och tävlingsdjur. För att hästarna skulle klara att gå på många olika underlag och prestera i människans tjänst uppfanns tidigt hästskon. Hästskon gjorde att hästen kunde gå, bära och dra på olika underlag, utan att bli öm i hovarna. Hästskon skyddar också hoven mot slitage.

Har haft skor i 2500 år

Redan för 2500 år sedan under antiken, användes skydd för hovarna. Det tillverkades först av läder eller bast och sedan av järn från 300-talet. Från början smiddes hästskor för hand men runt 1880 började de maskintillverkas. Idag är fortfarande de flesta hästskor av järn, men det förekommer lättare metaller, aluminium, syntetskor, gummimodeller och särskilda sjukskor för behandling av ett flertal sjukdomar där hoven behöver avlastas. Det finns till exempel speciella skor för den vanliga sjukdomen ”fång” där man anpassar materialet till skon och fyller hela hoven med silikon för att underlätta läkningen.

De äldsta svenska hovbeslagen är broddar som är en tagg av järn som fästes i hoven för att ge bättre grepp på is och hal mark. Idag används broddar som går att skruva i och ur skon som är fäst i hoven. Den som har till yrke att sko hästar kallas hovslagare och själva hantverket kallas hovslageri.

Bringar lycka

Hästskor har ansetts bringa tur och enligt traditionen kan en hästsko upphängd över dörren ge huset lycka. Hästskon måste fästas med den stängda delen nedåt så att inte lyckan kan rinna ur. 

Höftleden bär upp kroppen

Höftleden är en av kroppens största leder. Den består av en rund höftkula som sitter i en ledskål, på lårbenet och en skålled som sitter i bäckenet, där höftledskulan passar in. Den gör så att benet kan röras åt alla håll. Höftleden bär upp en stor del av kroppsvikten, och är stark, stabil och tät i sin uppbyggnad. Det finns fyra olika muskelgrupper som påverkar rörelserna i höftleden, och höftleden är i stor utsträckning ansvarig för rörligheten i underkroppen.

Nya höftleder för Chihuahuor och andra

Om belastningen på höftleden blir för ensidig eller om belastningen blir för hög kan artros utvecklas. Artros innebär att brosket och ledytan i höftleden förändras och förtunnas, vilket ger sämre rörlighet och smärta. Smärta och minskad rörlighet är en anledning till att en operation med höftledsprotes måste göras. Ett annat skäl till att sätta in en höftledsprotes, är att lårbenshalsen bryts vid fall. Eller vid reumatisk sjukdom och värk. De tidigaste försöken med höftledsproteser utfördes I Tyskland 1891 av Themistocles Gluck. Han använde elfenben för att byta ut höftkulan och fäste den med nickelpläterade skruvar, gips och lim. Operationer där höftleden byts ut mot en höftledsprotes, är en av Sveriges vanligaste operationer.

Även våra sällskapsdjur kan få höftledsproteser. Höftledsoperationer har utförts på hund i cirka 30 år och på katt i knappt 10 år. Alla raser och storlekar kan opereras, det finns protesstorlekar för allt från St Bernhardshundar till Chihuahuor.

Omsätter 5,5 miljarder

Ungefär vart fjärde hushåll i Sverige har hund eller katt. Antalet katter är fler än antalet hundar. En studie utförd av Sveriges Lantbruksuniversitet 2017 visade att omsättningen för hund- och kattmat uppgick till ett värde av 5,5 miljarder per år. Med nästan 2000 heltidsanställda som producerar och säljer fodret. Sällskapsdjur har en direkt påverkan på samhällsekonomin.

Sällskapsdjur som mat

Det blir allt vanligare med kaninkött till djurfoder. Hund- och kattfoder med kött från kaniner, innebär att man fodrar köttet från ett sällskapsdjur, till ett annat. Hur människan förhåller sig till olika djurarter är kulturellt betingat och format efter på hur en vill använda arten. I vissa länder är griskött det vanligaste köttet, medan det i andra är belagt med förbud att äta då grisen anses ”oren”. I vissa länder är kött från nötkreatur en väsentlig del av dieten, medan kon i till exempel Indien är helig. Marsvin är ett älskat husdjur i Sverige, men nationalrätt på andra håll i världen. Och så vidare.

Djurskyddsproblem

I Sverige har vi en av världens starkaste och tydligaste djurskyddslagar, men den följer hur vi vill använda respektive djurart som den reglerar. Men det finns allvarliga djurskyddsproblem i uppfödningen av kaniner för slakt inom EU. Kaninerna har trånga och kala gallerburar, som skapar problem med till exempel infektioner och tänderna. För att kaninerna ska överleva i den olämpliga miljön, ges mycket högre doser antibiotika till kaniner, än till grisar och kycklingar i samma EU-länder. En del hund- och kattfoder är producerat från ekologiskt kött. Då gäller samma djurhållningsregler som för animaliska produkter som blir människoföda. 

Forma kroppen efter rådande ideal

Med en korsett kan du forma din kropp så att den följer skönhetsidealen. De flesta korsetter spänner in revben och mage på ett oftast obehagligt och onaturligt sätt. Ett av de tidigaste exempel på att kvinnor burit korsett är en 3500 år gammal lerfigur från Knossos. Figuren föreställer en ormgudinna med ett livstycke som snärjer åt midjan och framhäver hennes byst.

Slank midja och högt bröst – symboler för överklassen

På 1500-talet blev det modernt bland överklassen i Europa att bära korsett. Modet spred sig från Italien till Frankrike och korsetterna bars både av män och kvinnor. De bars för att få en slank och moderiktig midja. För kvinnor skulle också bysten framhävas. 1500-talskorsetterna var gjorda av tyg eller läder som förstärktes av skenor av stål eller trä. Skenor av valben var också populärt. Korsettmodet höll i sig, men på 1700-talet skulle midjan vara ännu smalare för att ge överkroppen en trekantig form. Att ha getingmidja och högt bröst signalerade klass, självkontroll och karaktär. Dessutom visade användandet av korsett att man inte behövde ägna sig åt kroppsarbete.

Valben och gåspennor

Korsettens ökade popularitet gjorde att jakten på valar trappades upp. Valarna jagades redan för valoljans skull men nu fanns det ännu ett skäl för att jaga dem. På 1800-talet blev korsetterna ännu hårdare åtdragna med än tätare valben eller metallskenor. Med metallförsedda snörhål kunde korsetten dras åt ännu hårdare utan att gå sönder. På 1850-talet började korsetterna att serietillverkas. Billigare korsetter gjorda av tillplattade vingpennor från gäss började tillverkas och korsetterna spreds sig ner i samhällsklasserna. 1800-talet var korsettens storhetsperiod och insnörningen blev allt stramare. Nu började män att bära korsett igen. Kvinnornas korsetter blev nu så snäva att det blev svårt att andas ordentligt. Svimningsanfall blev vanliga, likaså spräckta revben. Korsetterna blev allt längre och skulle mot slutet även pressa in höfterna.

Från mode till fetisch och medicin

Modet med korsetter höll i sig en bit in på 1900-talet. Men på 1920-talet blev det istället ett midjelöst mode som började gälla och korsetterna blev förpassade till garderoberna. Men korsetten lever trots allt vidare, både som fetischmode och för att få en figur som passar skönhetsnormen. Skådespelare som Tom Cruise sägs bära korsett för att upprätthålla sitt anseende som Hollywoodsnygging. Korsetter används också i medicinska syften för att lindra ryggproblem såsom skolios och ryggskott.

Hörs på 8 km håll!

Lejonet är jordens näst största kattdjur. Hanarna kan väga mer än 200 kg. Honorna är betydligt mindre och väger upp till 150 kg. Lejonet är det enda kattdjur som lever i flock. De jagar också i flock och smyger sig så nära bytet som möjligt innan de går till attack. Oftast är det honorna som jagar, men det är hanarna som får äta först. Lejonet kan springa 80 km/h under korta spurter när det jagar. Ett vuxet lejon kan äta så mycket som 30 kg kött på en och samma gång och efter att ha ätit behöver lejonet vila. De vilar runt 20 timmar per dygn. De har ett mycket kraftigt och karakteristiskt rytande läte som kan höras hela 8 km bort.

Troféjakt

Lejon dödas ofta om de är i närheten av och hotar människans boskap. Eftersom människor använder mer och mer utrymme till betesmark krymper lejonens naturliga livsmiljö. De jagas också i så kallad troféjakt. Det innebär att människor betalar stora summor för att döda lejon som ett nöje eller för att stoppa upp det. I vissa afrikanska länder är det tillåtet med troféjakt på lejon. Ibland går en del av pengarna från reglerad troféjakt till afrikanska nationalparker. Nationalparkerna är ett skyddat naturområde där lejon och andra djur får leva ifred.

I några länder, bland annat Sydafrika föds lejon upp i fångenskap för att bli jagade. Det finns fler lejon i fångenskap på jorden – än det finns vilda lejon.

Det asiatiska lejonet

Det finns även ett mindre antal asiatiska lejon i Indien.  Det asiatiska lejonet är lite mindre än det afrikanska och hanarna har en mindre man. Båda lejonarterna är utrotningshotade. Det afrikanska lejonet räknas som sårbar, medan det asiatiska är starkt utrotningshotat. Världsnaturfonden (WWF) stödjer ett naturreservat som heter Selous och ligger i Tanzania, där finns världens största lejonpopulation på cirka 7500 lejon.

En riktig imitatör

Lyrfåglar är marklevande och flyger dåligt. När de flyger är det upp i träden för att vila. Däremot är de bra på att springa. Hanarna har ett omfattande parningsspel där de dansar med gälla skrik och uppfällda stjärtfjädrar. Fjädrarna formar en böljande slöja, med de tunna mittfjädrarna resta i den uppfällda fjädersamlingen. Honorna väljer ut de hanar som de tycker är finast och dansar bäst.

Lyrfågeln är en riktig imitatör. Om den snappar upp naturliga eller konstgjorda ljud som finns i omgivningen så härmar den ljudet exakt. Det finns två arter av lyrfågel, båda lever bara i Australien.

Färggranna fjädrar

De vackra fjädrarna har fått människor att jaga lyrfåglar, oftast till hattdekorationer. I mitten av 1800-talet växte fjäderhandeln till extrema proportioner. År 1892 gjorde en handelsman i London en order på fjädrar från 6000 Paradisfåglar, 40.000 Kolibrier och 360.000 fjädrar från olika Indiska fåglar. Vid en auktion i London år 1902 såldes fjädrar från 192.960 hägrar vid ett och samma tillfälle. Som konsekvens av handeln blev många fågelarter utrotningshotade eller helt utrotade. År 1897 genomdrevs en av de första lagarna i USA som förbjöd handel med vildfågelfjädrar. I och med detta minskade fjäderanvändandet i modet.

Äta marsvin

Marsvinet och människan har en lång relation. Indianer i Anderna hade marsvin som boskap för 7000 år sedan. För oss är marsvinet ett sällskapsdjur, för indianfolken var det mat. Dessutom användes marsvinen till att tolka sjukdomar och i religiösa ceremonier. Även idag äts det marsvin i Peru, Bolivia och Ecuador. I Peru äts 65 miljoner marsvin varje år.

Liten gris från havet

Namnet marsvin kommer från tyskans Meereschweinchen som översatt betyder liten gris från havet. När Sydamerika började koloniseras på 1500-talet tog upptäcktsresande med sig marsvinen tillbaka till Europa. De var lätta att hålla på båtarna och kunde i nödfall användas som proviant. Bland de europeiska hoven blev marsvinen populära sällskapsdjur. Elizabeth I av England hade marsvin och Sveriges kung Karl II:e hade ett marsvin som barn.

Försöksdjur

Marsvinet har länge använts som försöksdjur. Italienska vetenskapsmän använde marsvin i sin forskning redan på 1600-talet. Det engelska namnet för försöksdjur och marsvin är detsamma, Guinea-pig. På svenska kallas det försökskanin. De passar som försöksdjur då de är lätta att hålla i fångenskap och förökar sig snabbt. Än idag används marsvin i djurförsök och speciella pälslösa varianter har avlats fram. Marsvinet är också ett populärt sällskapsdjur och förekommer i många varianter världen över.

Hanen dansar för honan

Liten paradisfågel är en tätting som tillhör familjen paradisfåglar. Familjen paradisfåglar är välkända för hanarnas spektakulära och färggranna fjäderdräkter. Hanarna försvarar noga sina revir och de dansar och visar upp sina fjädrar för honorna. Honorna har neutral färg ofta brunaktiga. Honorna väljer hanarna de tycker har bäst fjäderdräkt och parningsdans.

Färggranna fjädrar

De vackra fjädrarna har fått människor att jaga paradisfåglar, oftast till hattdekorationer. I mitten av 1800-talet växte fjäderhandeln till extrema proportioner. År 1892 gjorde en handelsman i London en order på fjädrar från 6000 Paradisfåglar, 40.000 Kolibrier och 360.000 fjädrar från olika Indiska fåglar. Vid en auktion i London år 1902 såldes fjädrar från 192.960 hägrar vid ett och samma tillfälle. Som konsekvens av handeln blev många fågelarter utrotningshotade eller helt utrotade. År 1897 genomdrevs en av de första lagarna i USA som förbjöd handel med vildfågelfjädrar. I och med detta minskade fjäderanvändandet i modet.

Hur Paradisfågeln fick sitt namn

När upptäcktsresande som varit i Asien kom tillbaka hade de med sig skinn från många fantastiska och färggranna fåglar. Några av dessa fåglar var olika tättingar från Nya Guinea. När de upptäcktsresande såg fåglarna hade de avkapade ben. Benen hade kapats av för att förhindra fåglarna från att sitta ner och förstöra sina stjärtfjädrar.  När de vackra fåglarna kom till Europa utan ben trodde många att Paradisfåglarna levde hela sitt liv bland molnen och därför inte behövde några fötter. De levde nära paradiset och behövde inte landa på den syndfulla jorden. Det vara bara när de dog som de föll ner på marken. Därför heter fåglarna än i dag paradisfåglar.

Att få ett nytt organ

Den moderna läkarvetenskapen gör det möjligt för oss att byta ut ett av kroppens organ mot ett likadant från en annan människa. Det kallas för transplantation. För en transplantation krävs det att det finns en donator som är villig att ge till exempel en njure, en lunga eller en bit av sin lever till en annan person. Men i de flesta fall kommer organen från nyligen avlidna människor som valt att donera sin kropp till sjukvården, och göra det möjligt för en annan person att få ett nytt organ. Transplantationer görs också från den egna kroppen. Vid brännskador kan oskadad hud ersätta den skadade huden. Stamceller från den egna ryggraden kan användas för att bota vissa former av cancer.

Från djur till människa?

På grund av brist på organ till transplantationer försöker forskare hitta metoder för att kunna genomföra transplantationer från djur till människa. Eftersom grisar och människor har samma storlek på de inre organen anser forskare att de är det bästa alternativet. Men det finns problem. Om ett organ från en gris ska kunna transplanteras måste vi lura vårt immunförsvar att acceptera organet trots de genetiska skillnaderna mellan människa och gris. Än så länge har det inte lyckats. Grisarna måste genmodifieras för att minska avstötning och födas upp i en helt virusfri miljö. Forskning pågår även kring att sätta in mänskliga stamceller i djurkroppar för att på så sätt få fram organ anpassade till våra kroppar.

Levern

Levern är kroppens näst största organ. Levern lagrar viktiga proteiner, fetter, vitaminer och mineraler. Den renar också blodet från gifter och omvandlar kalcium och hormoner. Gifterna förs ut ur kroppen via avföringen medan andra ämnen omvandlas via vår ämnesomsättning och återförs ut i kroppen. Utan en fungerande lever överlever inte människan. Den första lyckade transplantationen av en lever gjordes redan 1967. Den första i Sverige gjordes 1984. Levern kan växa ut igen. Det innebär att man kan transplantera bort halva till någon som behöver den.

Lungorna

Lungornas uppgift är att via vår inandning ta upp syre från luften. Syre är livsviktigt för oss. Vår hjärna klarar bara av att vara utan syre i någon minut innan svåra skador uppstår. Syre behövs också för att kroppens celler ska fungera normalt och är nödvändigt för vår ämnesomsättning och energiproduktion.

En fullt frisk människa med två lungor andas in mer än 10.000 liter luft varje dag. Men människor kan överleva med bara en halv lunga. Den första lungtransplantationen i Sverige gjordes 1990. Det var en enkel lungtransplantation, det vill säga att bara en lunga transplanterades. Nuförtiden görs oftast dubbla lungtransplantationer.

Hjärnan

Den mänskliga hjärnan väger knappt 1,5 kilo. Det är vår hjärna som styr alla kroppens funktioner. Den ger oss också vår personlighet, våra tankar och våra känslor. Hjärnan förbrukar 25% av vårt syre och vår energi. I vår hjärna finns det mer än 100 miljarder nervceller som kommunicerar med varandra med en hastighet av 300 kilometer i timmen. Men trots alla nervceller känner hjärnan inte av smärta som resten av kroppen. Kirurgiska ingrepp i hjärnan kan utföras utan bedövning. Hjärttransplantation är ännu inte möjligt att göra, men vem vet vad som händer i framtiden?

Ko, kalv, tjur, oxe, stut och kviga

Nötkreaturet domesticerades, det vill säga tämjdes, av människan för cirka 10 000 år sedan i Mellanöstern. Uroxen, som är nötkreaturets ursprung, jagades hårt av människan och dog ut på 1600-talet. De domesticerade nötkreaturen är mycket mindre och lugnare än vad uroxen var. Nötkreatur har framför allt använts av människan för kött- och mjölkproduktion och som dragdjur. Ko, kalv, tjur, oxe, stut och kviga är alla samma djur, nötkreatur. Men en ko är en hona som har fått kalv, en kviga är en som inte fått det. Tjuren är en hane, stut är en ung kastrerad hane och oxen är en gammal kastrerad hane. Ungen heter kalv oavsett kön.

Mjölk- och köttproducent

Inom mjölkproduktionen har det avlats fram raser av mjölkkor som producerar över 30, och ibland upp emot 60, liter mjölk per dag. För att kunna producera mjölk måste kon föda kalvar regelbundet. Kalvarna tas ifrån korna och föds upp i grupper för sig själva, så att all kons mjölk går till människan. Ko och kalv skiljs åt efter bara något dygn.

Enligt svensk djurskyddslag måste nötkreatur få gå ute och beta fritt dagligen 2-4 månader om året. Men det finns ett undantag för tjurar som används till köttproduktion. De tillåts spendera hela sitt liv inomhus, innan de slaktas vid 18 månaders ålder. Vissa mjölkkor hålls frigående i ladugården och bestämmer själva när de vill bli mjölkade i en så kallad mjölkrobot.

Har bra minne

Forskare har studerat mjölkkor som har fått öppna tunga komplicerade grindar som leder till bete eller till foder. Korna arbetade lika hårt för att komma åt bete utomhus som för att komma åt foder. Nötkreatur formar starka vänskapsband och kor och deras döttrar håller ihop hela livet om de kan. De har mycket bra minne och känner igen både andra nötkreatur och människor, till och med människor som de fått negativa upplevelser av.

Försäljningsförbud

Ozeloten är ett mindre kattdjur som lever i Central- och Sydamerika. Ozeloten blir cirka en meter lång och kan väga upp till 18 kilo. Djuren är nattaktiva och lever i ensamhet, utom vid parningen. Ozeloten har stora tassar och en vacker fläckig päls. Pälsen är eftertraktad och detta har lett till att Ozeloten har jagats hårt. I början av 1970-talet var ozeloten utrotningshotad. Vid samma tid infördes förbud av försäljning av ozelotpäls och arten återhämtade sig något.

Husdjur

Skogsskövling och förlust av naturliga livsmiljöer gör att ozelotens framtid är hotad. I delar av Sydamerika säljs ozeloten som husdjur trots att det är förbjudet. Honan dödas och ungarna säljs till turister eller smugglas utomlands. Salvador Dali hade en ozelot vid namn Babou som sällskapsdjur.

Ozelotens päls har gjort den eftertraktad som förebild inom tamkattavel och i vissa länder erkänns ocicat som officiell raskatt. Rasen har dock inga anlag från ozelot utan härstammar från abessinier och siames med inslag av amerikansk tabby.

Förbjudet att köpa och sälja!

Ozeloten är ett utrotningshotat kattdjur och får inte föras in och ut ur länder enligt CITES. Då tar tullen det i beslag. Ozelotpälsen i montern är just ett sådant beslag från tullen. Att köpa och sälja ozelotpälsar eller annat gjort av ozelot via auktion och second hand är också förbjudet, om det inte finns ett intyg från CITES. CITES är en konvention som reglerar handel med hotade arter.

Exklusiv, eller?

Ozelotpälsar var väldigt populära och exklusiva fram till förbudet med handel av kattdjur på 1970-talet. 1969 importerade enbart U.S.A 133 000 pälsar! En ytterrock av ozelot kunde kosta 40 000 amerikanska dollar. Idag är pälsar av ozelot inte särskilt populära i Sverige. Vid en auktion 2015 såldes en Ozelotpälskappa med intyg för 2.000 kr. Utropspriset var 4.000 kr.

Vad tycker du är vackert? Vad tycker du är etiskt att utsätta andra arter för, för att vi ska få snabba, vackra och funktionella raser av olika arter tamdjur? 

”stor fot”

Ozeloten är ett 68–100 cm långt kattdjur. Utöver kroppslängden har den en svans på 26–45 cm. Den väger 8–18 kg men enskilda individer kan bli betydligt större än genomsnittet. I förhållande till kroppen är ozelotens tassar stora.  varför arten på spanska fick namnet ”manigordo”, som betyder ”stor fot”.

Ozeloten har jagats hårt

Uppkallad efter boaormen

Fjädrarna i en äkta plymboa, kommer från strutsen och bärs runt halsen. Boan är framför allt ett historiskt klädesplagg som ofta bars som finkläder av rika kvinnor. I dag används fjäderboa mer som ett underhållnings- eller utklädningsplagg. Boan började användas på 1600-talet. Under slutet av 18- och början av 1900-talet var det modernt att bära boa av plysch, päls-, skinn- eller fjäder. Plymboa kallas också för fjäderboa. På slutet av 1900-talet förekom den ofta hos dansare i nattklubbar eller varietéer. Dagens fjäderboor är ofta tillverkade av kalkonfjädrar. Plagget är uppkallat efter boaormen.

Fjädrar som svalkar och värmer

Boan i montern är tillverkad av strutsdun. Strutsen är världens största nu levande fågel. Den lever vilt i Afrika och har funnits i runt 2 miljoner år. Strutsen kan väga upp till 100 kg och bli 2,5 meter hög. Den är en av runt 60 fågelarter som inte kan flyga. Men strutsen kan springa mycket snabbt. Hela 60 kilometer i timmen kan den komma upp i. Och den kan sparka våldsamt med sina stora kloförsedda fötter, för att försvara sig och sina ungar. Strutsen har långa yviga fjädrar som den använder för att lägga över och skydda sina ungar. Fjädrarna används också av hanarna vid parningsdanser. Strutsens fjädrar skiljer sig mycket från flygande fåglars fjädrar. Fjädrarna är mycket mjuka och hjälper strutsen att tåla både hetta och kyla. Människan använder strutsfjädrar till plymer, boor och för att dekorera hattar och klädesplagg.

Vad tycker du?

Strutsen jagas som sport och storviltjakt. Oftast genom så kallad smygjakt, där att jägaren gömmer sig vid ett vattenhål bakom vegetation och väntar in strutsarna. I ett ökenområde i Kalahari ordnas organiserad jakt på struts. Där hålls mängden Sjakaler, som är det rovdjur som tar flest unga strutsar, nere för att öka mängden strutsar. Strutsar föds också upp av människan för kött, skinn, ägg och fjädrar. Strutsfjädrarna som vi människor använder kommer både från uppfödda och vilda strutsar. Är det mer etiskt att använda fjädrar, kött och ägg från djur som levt vilda, än från djur uppfödda i fångenskap? Vad tycker du?

Portmonnäer av snäckskal

Snäckskalsportmonnäer blev populära under den sena delen av 1800-talet. De var vackra men inte särskilt användbara. Oftast köptes de som souvenirer på en resa. Portmonnäerna förvarades i en ficka eller i en handväska och kunde förvara småmynt, tabletter eller nycklar. Ibland användes de inte överhuvudtaget utan bara var ett vackert prydnadsföremål i hemmet.

Pengar av snäckskal

I många kulturer runt hela världen har snäckor också använts som betalningsmedel. Men för cirka 3000 år sedan, i Kina, ersattes snäckorna av metallföremål. Men metallföremålen var kantiga och otympliga. Ganska snart började man använda tillplattade runda metallbitar istället. De första mynten hade skapats. För 2600 år sedan, i mellanöstern, stämplades mynten med ett värde och kungamaktens sigill. Oftast var mynten gjorda av koppar, silver eller guld. Men även billigare metaller användes. Sveriges första mynt präglades i Sigtuna för ca 1000 år sedan och var gjorda av bly. Att använda snäckor som betalningsmedel fortsatte man dock med ända in till mitten av 1800-talet i delar av Afrika.

Europas första sedlar var svenska

När bankväsendet uppstod i slutet av medeltiden blev fraktandet att stora summor mynt besvärligt. En börs med mycket pengar blev tung att bära. På 1600-talet infördes de första sedlarna i Europa. Sverige gav ur Europas första sedlar på 1660-talet. Kanske för att kompensera för att man också präglade världens tyngsta mynt, plåtmynten. De kunde väga upp till 19 kilo och bestod av stämplade kopparplåtar. Plåtmynten kunde växlas in mot vanliga pengar av mindre valör eller användas som handelsvara. Svensk koppar var eftertraktat i hela Europa.

Världens första sedlar var kinesiska

I Kina användes papperssedlar redan på 900-talet. De kallades Jiaozi. Jiaozi var stämplade med kejsarmaktens sigill som garanterade värdet.

Tempelriddarna använde depositionspapper till pilgrimer som skulle vallfärda till det heliga landet under korstågen på 1000 till 1200-talet. Pilgrimerna växlade in sina tillgångar hos tempelriddare i hemlandet och kunde seden hämta ut dem genom att visa upp depositionspappret. Dessa papper var en föregångare till sedlarna. När sedlarna fick sitt genombrott behövdes inte penningpungarna längre utan ersattes av en mindre börs för växelpengar. Istället hade man sedlar i den nya accessoaren plånboken. Plånböcker gjordes ofta av ko eller hästskinn.

Människan avbildar djur

Människan började avbilda djur redan på grottmålningar för cirka 40 000 år sedan. Djuren som avbildades då var hästar, mammutar, ullhåriga noshörningar, grottlejon, bisonoxar och liknande arter. Troligen för att få god jaktlycka. Hundar avbildades för första gången (som vi vet idag) för runt 9000 år sedan i bland annat Saudiarabien. Hunden är idag en av de mest avbildade djurarterna som finns.

Lejonlika hundar

För några hundra år sedan målades ofta hundar och hästar som bruksdjur. Hundar avbildades ofta med lejonaktig kropp, ibland med man och med överdrivna och utpräglade huvuden och kroppar. Hästar avbildades ofta som stridshästar som sprang i passgång eller stod på bakbenen. De målades ofta med förvridna och för små huvuden. Troligen framhävde målningarna det skönhetsideal som fanns för djuren då.

Vem är vacker?

Även idag finns det skönhetsideal för sällskapsdjur och till utställningar. Hundraser har avlats med platta nosar, små huvuden, sänkt rygg och bakdel, veck i huden eller helt pälslösa. Detta kan ge djuren problem med till exempel andning, smärta, hälta, svåra födslar av valpar. Idag bedrivs ett omfattande arbete för att komma till rätta med de, för hundarna, mest smärtsamma fysiska ”framavlade defekterna”.

Djuravel sker oftast för att djuren ska producera maximalt med kött, mjölk, ägg, ull eller päls. Eller för att de ska prestera eller se ut på ett visst sätt. Hästar avlas oftast för funktioner som ridbarhet eller anpassning att dra en sulky i snabb trav. Vissa raser som arabhästar avlas både för uthållighet men också för att ha små så kallat, ädla huvuden med markant inåtsvängd nosrygg.  Även katter, kaniner, fåglar, marsvin, gerbiler och tamråttor avlas i en mängd olika färger och former för att passa djurägarnas smak och intresse. 

Öga av guld

Den tidigaste ögonprotesen, som finns bevarad, tillverkades för ca 5000 år sedan i bronsåldersstaden Shahr-e Sukhteh, i Iran. Ögonprotesen var täckt med guld och tillhörde en kvinna av hög börd. På den är det inristat en iris med strålar. Även i Romarriket och Egypten tillverkades konstgjorda ögon för ungefär 2500 år sedan. De var tillverkade av lera med ett öga målat utanpå. De fästes på ett stycke tyg och bars utanpå ögonlocket med ett band runt huvudet. Senare ögonproteser placeras inuti ögonhålan under ögonlocket. De var ofta gjorda av guld med emaljerade irisar i olika färger. Det var både dyrt och obekvämt.

Okularister

På 1500-talet började proteserna tillverkas av glas. Det var glasblåsare i Venedig som tillverkade dem. De venetianska glasmästarna höll kunskapen hemlig, men mot 1700-talets slut läckte kunskapen ut och tillverkningen flyttade till Frankrike och Tyskland.

De som tillverkar ögonproteser kallades för okularister. Det är en lång och gedigen utbildning på totalt sex år. Okularister reser runt i sitt arbete. De har med sig sina verktyg och ögonproteser med olika nyanser av ögats färger. Dessa jämförs med patientens friska öga. Svenska okularister blåser oftast protesen av glas, som färgas in för att passa med patientens iris. Därefter lägger de på ett tunt rött nät likt blodådor på protesen för att göra den så naturlig som möjligt. En ögonprotes kan bäras mellan två till tio år beroende på hur mycket tårvätska bäraren utsöndrar. Tårvätskan löser upp sodan i glaset så att ytan repas och att det börjar skava.

Idag används både glas och olika sorters plaster och mineralföreningar till ögonproteser. Avancerade proteser kan fästas till musklerna kring ögat så att protesen följer det friska ögats rörelser.

Djur med ögonprotes

Det är inte bara människor som kan få ögonproteser. Nuförtiden kan husdjur som hundar och katter få en ögonprotes utprovad. Detta görs först och främst av kosmetiska skäl då djuren klarar sig bra med en tom ögonhåla.

Skor för kvinnor och män

Ordet pumps härstammar från engelskan och användes först på 1600- och 1700-talen för adelns festskor med spänne. I Sverige har ordet använts för en typ av hovskor, för kvinnor och män, som används vid speciella och formella situationer. I dag används ordet framförallt för skor som har hög klack, även om det finns varianter med låg klack. Det finns också en viss typ av pumps, som används vid danstävlingar.

Ett sätt att styra kvinnor

Historiskt har en del av kvinnomodet bestått av att pressa in kvinnors fötter i speciella skor, detta har delvis varit ett sätt att styra kvinnornas liv och uppförande. På 900-talet i Kina, under Tangdynastin och en lång period framåt i tiden, lindades en del kvinnors fötter så att fötterna ibland blev så små, brutna och deformerade att kvinnan inte kunde gå. Detta var ett tecken på hög status. Det var främst adelsflickor som fick sina fötter lindade. Kvinnor med små deformerade fötter kunde inte utföra något arbete. De fick respekt av omvärlden då detta visade att de hade en rik make som betalade allt för dem. Även fattigare familjer lindade ihop fötterna på äldsta dottern i familjen för att få henne gift med en förmögen make.

Skador av högklackat

Människans fötter är rent anatomiskt inte utformade för att använda högklackat. Pumps med höga klackar kan ge problem och smärta i fötterna, då tårna trycks ihop och hålfoten inte avlastas tillräckligt. Två vanliga skador som kan uppstå av trånga och höga pumps, är hälseneförkortning och hammartå. Hammartå drabbar tån som ligger närmast stortån – då denna tå hamnat i böjt läge.

Allt populärare kött

De senaste åren har viltkött, från både viltuppfödning och jakt, blivit allt mer populärt. Det beror troligen på att djuren har bättre liv om de lever vilt och att belastningen på miljön tros minska. Rådjur kallas för klövvilt när de jagas. Eftersom människan jagat de större rovdjuren som varg, björn och lodjur mycket hårt, har populationerna av klövvilt ökat stort och det har blivit en obalans. Den årliga klövviltsjakten är ett sätt att korrigera detta. Rådjursjakten regleras utifrån hur stor stammen bör vara och antalet individer som får skjutas växlar från år till år.

Nästan utrotad

Under mitten av 1800-talet jagades rådjur så hårt i Sverige att arten nästan utrotades helt. Genom jaktstopp och att rådjur planterades in, så ökade antalet långsamt. På 1930-talet hade rådjursstammen återhämtat sig. Idag är arten inte utrotningshotad.

I dag är rådjur tillsammans med älg och vildsvin Sveriges mest jagade vilt. I genomsnitt skjuts 200 000 rådjur om året. Om ett rådjur blir skadeskjutet söks det skadade djuret upp. Även vid trafikolyckor med rådjur, spåras det skadade djuret upp av jägare.

Hanen har horn

Rådjuret är Sveriges minsta och mest vanliga hjortdjur. Det är lättast att få syn på rådjur i gryning och skymning, då de rör sig över öppna marker som åkrar och fält i jakten på bra bete. Rådjuren lever ensamma eller i små grupper. Honan, som också kallas get, lever med sina ungar, som kallas kid, under det första året. Rådjur som lever i öppna miljöer brukar ofta bilda små flockar för att förbättra skyddet mot rovdjur. Under en stor del av året har hanen, som också kallas bock, horn. Hornen fälls i november varje år och de nya börjar komma redan i januari. Det finns tre horntyper och bocken brukar namnges efter dem. Spetsbocken med ogrenade horn, gaffelbocken som har horn med två taggar längst ut och sextaggaren som har tre taggar på varje horn. Bocken har ett speciellt hundskallsliknande läte som främst är ett varningsläte.

Kan bli 25 år!

Rödknäad fågelspindel är en hårig, ca 8 cm lång spindel med ett benspann på cirka 20 cm. Rödknäad fågelspindel är ett rovdjur som mest äter insekter och musungar. Den kan bitas och är giftig, men om du inte är allergisk är det inte giftigare än ett getingstick. Rödknäad fågelspindel är den spindel som blir äldst i världen. Hanarna blir runt 10 år och honorna kan bli upp till 25 år gamla!

Bakdelen på spindeln du ser i montern har torkat och krympt ihop. I vanliga fall är bakdelen betydligt större.

Skyddad mot illegal handel

Vilt förekommer spindeln främst i Sydvästra Mexiko. Men det speciella utseendet med de röda knäna har gjort den till ett populärt husdjur. Populariteten som terrariedjur gjorde att människor fångade in ett så stort antal vilda spindlar, att den blev utrotningshotad. Därför är arten sedan 1985 skyddad av internationell handel genom CITES.  CITES är en internationell överenskommelse mellan de flesta av världens regeringar som reglerar handeln med vilda arter av djur och växter. Det krävs speciella tillstånd för införsel och transport av spindeln mellan olika länder.

Föds upp i fångenskap

Sedan en tid tillbaka föds rödknäad fågelspindel upp i terrarier i fångenskap. Det gör att hotet mot den vilda populationen har minskat. Det främsta hotat är idag istället förlust av spindelns levnadsområde på grund av människans utbredning.

Skinn från en get

En del material förädlas så att vi inte tänker på vilket djur det kommer från, eller ens att det kommer från ett djur. De här byxorna är tillverkade av läder från get som sedan är färgat rött. Djurhudar som används till skor, väskor och andra läderprodukter måste bearbetas för att förvandlas till mjukt och tåligt läder. Djurhudarna ska konserveras, garvas, färgas, återfettas och ytbehandlas för att till slut sys ihop igen till färdiga produkter. Varje steg i tillverkningen av läder kräver en mängd kemikalier.

Garvning med krom eller bark

Det mesta av de läderprodukter som säljs i Sverige är garvat utomlands. I länder utanför EU kan lagar som reglerar miljöskydd och arbetsmiljö vara bristfälliga. De lagar som finns följs heller inte alltid. Vid beredning av läder används en rad ämnen som kan ha miljö- eller hälsofarliga egenskaper. Hela 90 procent av allt läder som tillverkas garvas med tungmetallen krom. Men det finns en mer miljövänlig och hållbar metod som kallas naturgarvning, en vegetabilisk garvning som sker med bark.

Många personer som arbetar på fabriker och garverier använder farliga kemikalier utan skyddsutrustning, något som kan skada deras hälsa allvarligt. Det har visat sig att lungcancer är vanligare hos garveriarbetare än hos befolkningen i stort. En del fabriker och garverier struntar också i att rena sitt avloppsvatten innan de släpper ut det, vilket betyder att krom och andra farliga ämnen från tillverkningen hamnar i intilliggande vattendrag. Avloppsvattnet förorenar då miljön och kan skada livet i omgivande floder och sjöar.

Lätt att laga

Trots en i många fall problematisk tillverkning, har läder som material flera positiva egenskaper jämfört med andra material som plast eller tyg. Om läderprodukter sköts rätt kan de hålla länge. Det går också ofta bättre att laga läderprylar som till exempel skor. 

Människans äldsta klädesplagg tillverkades av djurskinn.  Under tidig stenålder var djurskinn det enda materialet som användes till kläder. Även idag finns det klimat som kräver skinnkläder, för människor som lever i arktiska delar av världen tillexempel. Där håller kläder av djurskinn värmen bättre än industriellt tillverkade material.

Tidiga skor

De äldsta fotbeklädnaderna som någonsin hittats är från Nordamerika. De är ett par sandaler av bark, som är cirka 9000 år gamla. Men forskare har sett spår av fotbeklädnader förmodligen så långt tillbaka som för 40.000 år sedan. Näverskorna i montern är ett par så kallade milskor och är gjorda på 1800-talet. De är gjorda av näver och tillverkades i Värmlands finnskogar där det fanns gott om näver. De kallas för milskor då de bara håller för en mils vandring i skogsmarkerna. Träskorna är tillverkade i Skåne och aldrig använda. De äldsta bevarade skorna av trä har hittats i Amsterdam och är från 1230-talet.

1991 hittades en 5300 år gammal människokropp i de italienska alperna. Fyndet var en välbevarad stenåldersman som var infrusen i en glaciär. Han döptes till Ötzi, ismannen. Ötzi hade välbevarade kläder och redskap, han bar också ett par skor av läder. För att göra lädret mjukt tuggade Ötzi på det. Det syns genom förslitningsskador på Ötzis tänder. Innan människan lärde sig att garva läder var tuggning ett vanligt sätt att bearbeta materialet.

Skor bara för de rika

I många kulturer har specifika skor bara fått bäras av viktiga personer. Att bära sandaler i det gamla Egypten, för 5000 år sedan, visade på status och rang. Det var bara faraon och prästerna som fick bära sandaler av läder. I Tut Ankh Amons gravvalv har det hittats sandaler av rent guld. I romarriket bar soldaterna öppna kängor som signalerade soldaternas rang. Ju längre upp på vaden de sträckte sig, och ju fler remmar de hade, desto högre rang hade den som bar dem. I antikens Grekland var det bara fria medborgare som fick bära sandaler – slavarna fick gå barfota.

Klackarna i taket

Skor och stövlar med klack tillverkades från början för att ryttare skulle kunna hålla fötterna kvar i stigbyglarna. På 1400-talet blev höga klackar ett mode i Europa, för att rika ville avskärma sig från skräp och avföring som låg på städernas gator. Men snart blev höga klackar ett mode i sig. Ju högre klackar desto högre status. Kvinnor kunde bära klackskor så höga som 50 centimeter. För att ta sig fram fick de stödja sig med käppar, eller på tjänsteflickor, som med sina vanliga skor fick trampa i smutsen.

Skor och miljöpåverkan

Dagens skor tillverkas av läder, konstläder eller av plastprodukter. Vid tillverkningen släpps kemikalier och partiklar ut i naturen, de flesta med en negativ miljöpåverkan. Upp till 130 olika astma-, cancer- och allergiframkallande ämnen används för att garva läder till dagens skor. Konstläder tillverkas ofta av PVC-plast. PVC framställs av oljeprodukter, och i processen bildas dioxiner och andra giftiga ämnen. Konstläder bryts inte ner i naturen som naturligt läder, utan finns kvar och avger gifter under lång tid.

Det finns också veganskt konstläder som är tillverkat av växtfibrer som jästs. Veganskt läder kan vara gjort av ananas, kork, banan, svamp, äpplen, korn, alger och annat biologiskt material. Än så länge är hållbarheten inte lika lång på veganskt läder som på animaliskt.

En lyxvara?

Människan har använt ormskinn under lång tid. Väskor, slipsar, stövlar, skor, jackor, byxor, skärp och annat har tillverkats av ormskinn. Därför har många ormarter jagats hårt för sitt skinn. På grund av det har de minskat i antal. Andra delar av ormen används också, men då främst inom naturmedicin.

Den här slipsen är tillverkad av Indisk kobra eller glasögonorm.

Regler för handel

Idag pryder ormskinn oftast lyxvaror inom modeindustrin. Det är oftast de stora arterna av boa och pyton, men även kobror, skallerormar och andra arter, som får sätta livet till för att bli skinnprodukter. Både hanteringen och avlivningen av ormarna innebär en hel del djurplågeri. Det är vanligt att skinnen dras av medan ormen fortfarande lever. Ormskinn bereds genom att det rengörs noga och behandlas med alkohol och glycerin, eller med kombinationer av salt och mineraloljor.

Numera är viss ormjakt olaglig. Även handel med ormar är ofta illegal. Om du ska handla med ormskinn måste du ha ett speciellt intyg för varje orm. Inom EU får du inte handla alls med de mest hotade ormarterna. Det gäller både levande djur, delar av djur eller förädlade produkter som till exempel kläder eller accessoarer av ormskinn. I Sverige infördes år 2006 ett utökat samarbete mellan flera myndigheter och Världsnaturfonden (WWF), för att hindra ut- och införsel av exempelvis ormskinnsprodukter från hotade ormarter.

Specialglasögon

På 1930-talet skapades speciella glasögon för piloter som behövde skydda ögonen när de flög på hög höjd. 1936 kom de första polaroidglasögonen för piloter och året efter tillverkade Ray-ban liknande solglasögon för allmänheten. Nuförtiden äger nästan alla ett par solglasögon och de finns alla möjliga varianter som kostar från några tior till tiotusentals kronor. Solglasögon har också blivit specialglasögon. Alpinister har specialglasögon som skyddar mot UV- strålning och förbättrar förmågan att se strukturen på bergsväggarna. Astronauterna som reste till månen hade speciella rymdglasögon. Och redan på 50-talet kunde du gå på bio och se Skräcken från den svarta lagunen med 3D-glasögon.

Kycklingglasögon

Men det är inte bara människor som har specialglasögon. I USA säljs det glasögon för kycklingar. Glasögonen hindrar kycklingarna från att hacka ut varandras ögon och plocka av sina egna fjädrar.  Redan 1903 kom det första patentet.

Flera tusen år gammal uppfinning

De första solglasögonen uppfanns troligen för flera tusen år sedan i de nordligaste delarna av världen. Det var inuiterna som skapade de första solglasögonen för att skydda ögonen från det starka solljuset som reflekteras från den vita snön och isen. Ibland kallas denna typ av solglasögon för snöglasögon då de skyddar mot så kallad snöblindhet. På 1100-talet bars solglasögon av tunn mörk kvartskristall i Kina. De användes både som skydd mot solens strålar och av domare som ville dölja sina känslor vid rättegångar. På 1700-talet började gul och bruntonade glasögon användas av personer med syfilis. Då sjukdomen gör ögonen känsliga för ljus. På 1800-talet blev solglasögon lite vanligare. Rika människor bar då blå eller gröntonade glasögon.

Först 1913 skapades de första solglasögonen som skyddade mot ultraviolett strålning. Nu blev det populärt för filmstjärnor att bära solglasögon för att skydda ögonen mot det starka ljuset i inspelningsstudiorna. Via Hollywood spred sig solglasögonen vidare på 1920 och 30-talet.

Vilda får har alltid horn

Det finns ett flertal vilda får-arter i världen. Fåret är efter hunden troligtvis människans tidigaste domesticerade husdjur, de gjordes tama för hela 11 000 år sedan. Det orientaliska mufflonfåret är troligen tamfårets ursprung. Hos de vilda arterna har både tackor (honor) och baggar (hanar) horn.

Fåret har 4 magar

Människan använder fårets kött, ull, skinn och mjölk. Vi har avlat fåren under en lång tid för att få fram fårraser med ull som är vågig och fin. Merinofåret anses ha den finaste ullen, men uppfödningen för med sig stora djurskyddsproblem. För att få ut så mycket ull som möjligt har merinofåren många hudveck. Det skapar problem med att flugor lägger ägg i vecken runt baken. För att lösa problemet skars en stor bit hud av utan bedövning. Omfattande protester har sett till att många uppfödare numera använder bedövning vid ingreppet.

Fåret har fyra magar och idisslar. Det innebär att de är växtätare och alltid tuggar sin mat två gånger. Maten tuggas först en gång, går ner till två av magarna, stöts upp och tuggas sedan en gång till. Totalt fyra magar processar maten i olika steg.

Får är supersmarta!

Forskare har under många år studerat fårens intelligens. De har upptäckt att fåren delar de flesta hjärnfunktioner med apor och människor. Fåren fick välja mellan foton på får, getter eller trianglar. De valde utan tvekan bilderna av andra får. Sedan fick de välja mellan foton av lugna får och foton av får som var rädda eller osäkra. Samtliga får valde foton av lugna får. Sedan fick de välja mellan foton på glada respektive ledsna människor, de glada människorna valdes. Forskarna kom också fram till att får har utmärkt minne och kan känna saknad. De är en social art med ett väl utvecklat språk med bräkningar i olika tonlägen, intervall och styrka. De har också ett utvecklat kroppsspråk med till exempel beröring med nosarna som betyder olika saker.

Härstammar från röd djungelhöna

Alla tamhöns härstammar från den asiatiska fågeln röd djungelhöna. De tidigaste fynden av domesticerade höns är minst 5500 år gamla, möjligen så gamla som 8000 år. Domesticering, att tämja vilda djur, leder ofta till att egenskaperna hos den tama djurarten och dess vilda motsvarighet skiljer sig väldigt mycket åt. Både i hur djuret beter sig och hur de ser ut. Röd djungelhöna lever fortfarande vilt i djungelområden från Indien till Java. Tamhöns är sociala, pigga och observanta fåglar som har högre social inlärningsförmåga än både hundar och hästar.

Två typer av tamhöns

Under 1900-talet har människan avlat fram två olika typer höns: värphöns för äggproduktion och slaktkyckling som ger mer kött. Dagens slaktkyckling väger sex till sju gånger mer än en röd djungelhöna. De växer mycket snabbt och slaktas vid 35 dagars ålder. Kycklingarna är då så tunga att om de levde vidare skulle benen knäckas. Föräldrarna till slaktkycklingarna hålls kraftigt hungriga, så att de inte kommer upp i så hög vikt att skelettet inte håller.

Köp KRAV-ägg!

Värphönor har avlats fram för att lägga ägg året runt. Naturligt lägger hönor bara ägg under själva häckningstiden, som varar i ungefär tio dagar. Tamhönsens dagliga värpande sliter hårt på dem, och efter 12–18 månader slaktas de. De allra flesta hönorna lägger ägg utan att någonsin ha träffat en tupp. Naturligt lever tamhöns i familjeflockar, med både tuppar och hönor. På KRAV-certifierade gårdar har värphönsen tillgång till rastgårdar med gräs, och sandbad. De flesta KRAV-höns får också träffa tuppar. I Sverige lever ca 18% av värphönsen så. Resten av dem är antingen frigående inomhus i stora stallar, eller sitter i inredda burar. I inredda burar har varje höna utrymme motsvarande ett A4-papper.

Inte bara ett sällskapsdjur

Kaninen är Sveriges tredje vanligaste sällskapsdjur. Och det finns i många varianter! År 2017 fanns 305 olika raser registrerade. Många människor tävlar med sina kaniner. Förutom kaninutställningar där kaninens utseende och skötsel bedöms, finns det också dressyr och hopptävlingar. De populäraste raserna i Sverige är Hermelinkanin och Dvärgvädurskanin. Men kaniner är inte bara ett sällskapsdjur. Varje år slaktas 340 miljoner kaniner i Europa. Pälsarna går till stora modehus och köttet går till mat till människor hundar och katter. Kaninerna föds ofta upp i trånga gallerburar utan ljus. De slaktas när de är 20 veckor gamla men cirka 25 procent dör tidigare av stress och sjukdomar. I kaninköttsbranschen är antibiotikaanvändningen mycket hög jämfört med i uppfödningen av grisar eller höns.

Kanin är lika med fisk

Redan för 2000 år föddes kaniner upp i Spanien och Romarriket. Kaninerna var lätta att sköta och gav både mat och päls. På 400-talet avlade munkar i Frankrike fram nya kaninvarianter. De ville få fram nya pälsvarianter och kaniner med mer kött. Under den årliga fastan var det nämligen tillåtet att äta kanin eftersom kaninkött likställdes med fisk. Det var inte förrän på 1800-talet som kaninuppfödning blev en hobby och kaninerna blev sällskapsdjur för familjer i medelklassen.

Kaniner som ohyra

Att ta med sig främmande djurarter till nya miljöer kan få enorma konsekvenser. 1859 släppte den australiensiske godsägaren Thomas Austin ut 24 europeiska kaniner på sina ägor. Kaninerna skulle bli villebråd för Austin och hans jägarvänner. Men de hade nästan inga inhemska fiender och förökade sig mycket snabbt. 70 år senare hade kaninerna växt till 10 miljarder. De konkurrerade ut inhemska arter och hotade jordbrukarnas odlingar. Idag finns det cirka 200 – 300 miljoner vilda kaniner i Australien. I Sverige har utsläppta tamkaniner bildat kolonier i städer som Stockholm, Malmö och Borås. De betraktas som skadedjur och kommunala jägare används för att minska antalet.

Tamkattens långa resa

Kattens historia tillsammans med människan är lång. Vildkatten sökte sig till människor i nuvarande Turkiet redan för runt 12 000 år sedan. Katterna välkomnades i de tidiga jordbrukssamhällena eftersom de jagade gnagare som annars åt upp stora delar av skörden. De mindre skygga katterna stannade kvar och fick ungar. Ungar som i sin tur blev mindre skygga generation efter generation. Katten spred sig sedan vidare med sjömän till Cypern. Där har det hittats en 9 500 år gammal grav med en människa och en katt begravda tillsammans. Så småningom spreds katten också till norra Europa. På 500-talet hade katter börjat dyka upp i länderna kring Östersjön och i norra Tyskland. I Sverige finns det i dag cirka 1,44 miljoner katter.

Tamkatten som jägare

I genomsnitt tar en tamkatt som går ute 12 fåglar om året. Om man ser till antalet katter som går ute i Sveriges så dödas det då cirka 13 miljoner fåglar om året. Katternas vanligaste byte är fåglar som finns nära människan som pilfink och talgoxe. Katterna hotar inte det svenska fågelbeståndet i stort, men vissa marklevande arter riskerar att utrotas. Fältpiplärkan i Halland är ett exempel på detta. När det byggdes områden med sommarhus i fältpiplärkans levnadsområde försvann fältpiplärkan helt från området. Tamkatterna tros vara en viktig bidragande orsak. När människor för med sig katter till nya platser kan katterna snabbt hota det infödda djurlivet och ibland utrota arter helt och hållet. På platser som Nya Zealand och Australien där det inte finns några större rovdjur som hotar det inhemska djurlivet har tamkatternas jakt gjort stor skada.

Heliga katter

I gamla Egypten sågs tamkatterna som heliga. Gudinnan Bastet var deras skyddshelgon. Bastet hade en människans kropp men en katts huvud. Då katterna hade så hög status hos egyptierna blev de också gravoffer. Många katter föddes upp och såldes på marknader för att sedan balsameras. Kattmumier är vanligt förekommande vid arkeologiska utgrävningar i Egypten. I den nordiska mytologin hade gudinnan Freja två katter som drog hennes vagn.  Hon kunde också förvandla sig till en katt.

Bodde inomhus

Grisen, eller tamsvinet som den också kallas domesticerades från vildsvinet för cirka 9000 år sedan. Den domesticerades, det vill säga tämjdes, på flera olika platser i Asien och Europa samtidigt. Tamgrisen förlorade sina betar, var foglig och lätt att sköta. Tamgrisens kött har under de senaste 7000 år sedan varit en väsentlig del av många människors kost. Köttet saltades, torkades och röktes. Förr i tiden bodde grisarna inne i bostadshuset. I dag finns det ett flertal olika raser av grisar. En del små raser som gemensamt kallas för minigrisar och har en vikt på max 89 kg, används som sällskapsdjur. Grisen är precis som människan en omnivor, det vill säga allätare. Den är mycket anpassningsbar och det finns närmare en miljard grisar i världen.

Lik människan

Grisen är mycket lik människan, både genetiskt och rent fysiskt i organens och kroppens uppbyggnad. Den är också lik människan i hur den reagerar på sjukdomar och mediciner. Grisen används därför för att träna på för behandling av skott- och knivskador. Även mentalt och socialt delar grisen mycket med människan. Den är en av världens mest intelligenta arter, snäppet efter vissa apor, elefanter, delfiner och kråkfåglar. Grisar har testats av forskare i försök som var gjorda för schimpanser. I testet manövrerade grisen en joystick med trynet. Grisarna i testerna var snabbare än schimpanserna och de uppvisade absolut förståelse för vad de gjorde. De kan också hitta gömt foder med hjälp av speglar och lura andra grisar för att få tillgång till extra foder.

Får sällan vara utomhus

Genom riktad avel har grisar som växer snabbt och ger magert fläsk tagits fram. För att rationalisera uppfödningen lever grisarna på mycket liten yta. Av alla grisar som föds upp i Sverige idag är det bara runt 2% som får vistas utomhus. Av alla de som enbart lever inomhus, är det mycket få som har möjlighet att böka, vilket är en av grisens viktigaste behov. När väldigt många grisar föds upp nära varandra, skapas också en grogrund för sjukdomar.

Doftfri träning?

Träningskläder som inte luktar svett? Tyvärr lite för bra för att vara sant. Med hjälp av nanoteknologi tillförs silverjoner till kläder. Silvret i kläderna är bakteriedödande och minskar svettlukt eftersom lukten kommer från bakterier som livnär sig på vårt svett. Men problem uppstår när kläderna tvättas. Då släpper silverjonerna från tyget och följer med sköljvattnet ut i naturen. Partiklarna är så små att reningsverkens filter inte kan samla upp dem. En stor del av silverjonerna fortsätter ut i sjöar och hav där de dödar bakterier och andra viktiga mikroorganismer. Även för högre organismer är silver giftigt. Dessutom visar tester att en större del, i vissa fall upp till 90% av silvret har försvunnit från kläderna efter tio tvättar, och inte alls motverkar svettlukten längre.

Vad är nanoteknologi?

I nanoteknik används och byggs det med mycket små partiklar och molekyler, ibland ända nere på atomnivå. Nanoteknologin är en relativt ny teknik. Forskarna Smalley, Curl och Kroto fick nobelpriset i kemi år 1996 för sina konstruktioner av rör tillverkade på nanonivå. Idag används nanovetenskap inom, teknik, elektronik, medicinsk forskning, datorkonstruktion med mera. Nanotekniken har också börjat ta sig in i vardagen då den används för att tillverka kläder och köksredskap som har en beläggning eller en yta av olika sorters nanopartiklar. Nanopartiklar finns också i smink och hudvårdsprodukter.

Allt mer populärt

Nanotekniken sprider sig snabbt. Men forskare menar att det gjorts för lite undersökningar på hur mikropartiklar lagras i våra kroppar och i vår natur. Det är svårt att veta vad teknologin får för konsekvenser på lång sikt.

Får problem med klimatförändringarna

Undulaten är en liten papegoja som räknas som livskraftig i det vilda. De lever vilt i stora flockar på grässlätterna i Australien. Den vilda undulaten lever i torra landskap, är anpassningsbar och tål värme bra. De flyger långa sträckor för att hitta mat och vatten. Men i och med klimatförändringarna har undulaterna fått problem. Värmeböljor med temperaturer runt 50 grader gör att många av fåglarna i området dör. Hanarna tål temperaturförändringarna bättre än honorna. På vissa platser har det därför hittats stora flockar med nästan bara hanar.

Innan du skaffar undulater!

Undulaten är ett populärt sällskapsdjur och den vanligaste tama burfågeln i Sverige. Det är en snäll och lättlärd fågel som lätt blir tam och gärna pratar mycket. De är lätta att föda upp i fångenskap. Men de drabbas ofta av sjukdomar. Tänk noga igenom beslutet att skaffa undulater innan du gör det. Alla husdjur behöver tid och omsorg. Undulater i fångenskap behöver alltid sällskap av minst en till undulat eftersom de är flockdjur. De är mycket aktiva fåglar som behöver utmaningar. Det är förbjudet att släppa ut tama undulater. Fåglar som är uppfödda i fångenskap och vana vid att bli matade klarar sig inte i det vilda.

Undulater dricker helst varje dag, men vilda undulater kan klara sig upp till 28 dagar utan vatten! Vilda undulater får delar av vätskan från eukalyptusträdets blad.

Muterad till olika färger

Den ursprungliga vilda undulaten är grön. Men genom människans avel har de nu många olika färger på fjäderdräkten. Fåglarnas färgförändring beror på mutationer, det vill säga förändringar i arvsmassan, som har inträffat i vissa specifika gener. Genom aveln kan tamundulaterna vara blå, azurblå, grå, grågrön, gul, mörk, olivgrön, violett och albino.