Rödögd lövgroda

Skräms med stora röda ögon

Den rödögda lövgrodan lever i den tropiska och fuktiga regnskogen, nära vatten. På dagen vilar den rödögda lövgrodan, gärna på undersidan av löv! Under fötterna har den starka sugkoppar, som fäster mot de flesta underlag och gör att grodan kan sova hängandes upp och ner. Den gröna färgen gör den väl kamouflerad mot löven när den sover. Men när grodan är vaken, eller blir störd ur sin sömn, visar den också andra färger! När grodan väcks, poppar stora, illröda ögon fram, något som kan skrämma ett rovdjur. På sidan har grodan starka blå och gula färger, kanske för att lura rovdjur att den är giftig att äta. Den rödögda lövgrodan har långa ben, och är en väldigt duktig klättrare. På natten är den aktiv och jagar insekter.

Hanar som trängs på honans rygg 

Under parningstiden är det hård konkurrens mellan hanarna om de rödögda lövgrodehonorna. Hanarna samlas runt vattenpölar och spelar högt, blåser upp sig, skakar kroppen och slåss för att visa sig starkast och bäst, och bli vald av en hona. Spektaklet avslutas med att en eller flera hanar klänger sig fast på honans rygg. De brottas och kämpar om att få den bästa platsen för att kunna befrukta honans ägg. 

Nästan alla grodor lägger sina ägg direkt i vatten, men inte den rödögda lövgrodan! Honan klättrar i stället upp och börjar lägga sina ägg i klungor som fästs i ett löv ovanför en vattensamling. Hanen som har bäst plats på honans rygg befruktar äggen när de lämnar honans kropp. Honan behöver vatten i kroppen för att kunna lägga friska ägg. Ibland händer det att en ny hane tar platsen som befruktare, när honan hoppar ner i vattnet för att fylla på kroppen till nästa klunga med ägg. 

När äggen kläcks droppar grodynglen ner i vattnet, där de simmar omkring sin första tid i livet. Så småningom börjar ynglen utveckla ben, och tillbakabildar sin svans. Processen kallas för metamorfos, som betyder förvandling. Mellan ett grodyngel och en färdig groda finns nästan inga likheter alls i utseende! 

Börjat minska i antal

Rödögd lövgroda är inte hotad i dagsläget, men arten minskar i antal som så många andra, på grund av avskogning, torrläggning av våtmarker och klimatförändringar. Arten är bytesdjur för ett flertal arter av ormar, apor och fåglar och känsliga för svampinfektioner.