Vad är övergödning?

När sjöar och vattendrag får ett överskott av näringsämnen kallas det för övergödning. Näringsämnena som leder till övergödningen heter kväve och fosfor. De är ämnen som finns naturligt i miljön – och är viktiga för växters överlevnad – men det kan också bli för mycket av det goda. Konstgödsel, avloppsvatten och utsläpp från fabriker leder till stora utsläpp av kväve och fosfor i naturen. När dessa näringsämnen läcker ut till sjöar och vattendrag, leder det till att alger, cyanobakterier och växtplankton växer i överflöd. Det är det som kallas för algblomning. När de sedan dör, sjunker de till botten av vattendraget. Där bryts de ner av bottenlevande djur och bakterier – organismer som använder mycket syre för att leva. Så småningom tar syret slut på bottnarna. Det gör att fiskar och bottenväxter dör, och den biologiska mångfalden minskar.

Skåningarnas dricksvatten från viktiga sjöar

Skåne är ett bördigt jordbrukslandskap. Nästan hälften av Skånes yta är jordbruksmark, och hälften av all mat som produceras i Sverige kommer från Skåne! Men ett intensivt jordbruk påverkar också miljön. Övergödning är ett stort problem, och en stor del av Skånes vatten påverkas av övergödningen från jordbruket.

Många människor bor i Skåne och behovet av dricksvatten är stort. Samtidigt är tillgången till vattendrag som kan förse människor med dricksvatten begränsad. Skåningarna hämtar främst sitt vatten från Vombsjön, Ivösjön och från sjön Bolmen i Småland. Men det går inte att hämta vatten från sjöar hur som helst. Vombsjön är en viktig rastplats för fåglar, och har stora biologiska värden. Sjön är utsatt för övergödning med regelbundna algblomningar, och bottnen i sjön är artfattig. Malmö har hämtat vatten från Vombsjön sedan 1948. Det har sänkt vattennivån i sjön med 2,5 meter. Sänkningen av vattennivån har lett till en minskning av vattenväxter, vilket i sin tur ökar risken för algblomning i sjön.

Att återställa övergödda sjöar

Eftersom många sjöar och åar får för mycket näring på grund av övergödning, håller de på att växa igen. Fiskar och vattenväxter konkurreras ut. Vattendragen behöver återställas så att den biologiska mångfalden kan bevaras, och tillgången till dricksvatten kan skyddas. En del sjöar rensas från de växter som gör att de växer igen. För att minska övergödningen skapas våtmark runt jordbruksmarker, som ska hindra att kväve och fosfor tar sig vidare till sjöarna. 

Gäddan är en viktig rovfisk, som kan planteras in i övergödda vatten för att hålla nere mängden fisk som äter djurplankton. På så sätt blir det fler djurplankton som kan äta växtplankton.
Bild: Gilles-San-Martin-CC-BY-SA

Ta bort och sätta in fiskarter

I många vattendrag har den biologiska mångfalden minskat. I sjöar med för lite rovfisk, kan det bli ett överskott av fiskar som äter små djurplankton. Om mängden djurplankton minskar – ökar mängden växtplankton och alger. Det i sin tur kan leda till att fiskar får ännu svårare att överleva. Då kan det vara nödvändigt att skyddsfiska. En del djurplanktonätande fiskar fiskas upp, och rovfiskar planteras in. Ibland behöver bäckar och diken som leder till sjön rensas, för att återställa lekplatser och ge fiskar möjligheter att ta sig till sjön. Sedan återplanteras fiskar och växter in i sjön. I en del sjöar begränsas fisket för att minska utfiskning av vissa arter.