Mjölkgroda
Trachycephalus resinifictrix




Kommer aldrig ner på marken
Mjölkgrodan är en riktig akrobat. Deras stora, klibbiga tår klarar av att bära 14 gånger grodans egen kroppsvikt, och med hjälp av dem kan grodan svinga sig fram mellan trädgrenar och blad. Mjölkgrodan lever hela sitt liv uppe i träden. Det gör att den hotas av regnskogsskövling.

Bild: Ellika-Nordström-Malmö-Museer
Liknar fågelbajs
Mjölkgrodehonan lägger sina ägg i en vattensamling uppe i träden. Det kan vara i en liten hålighet i trädet eller mellan bladen på en växt. Redan ett dygn efter att äggen lagts kläcks det. Sedan tar det några veckor för grodynglen att utvecklas till små, färdiga grodor. Unga mjölkgrodor har större kontrast i färgerna än äldre, och det gör faktiskt deras kamouflage bättre. Vit kropp och mörka fläckar gör att grodorna liknar fågelspillning när de ligger på grenarna.
Giftig vätska
Sitt namn har mjölkgrodan fått från en mjölkvit vätska som den utsöndrar genom körtlar på ryggen om den blir rädd eller stressad. Vätskan är giftig och smakar illa, och gör därför att risken att mjölkgrodan äts upp minskar. Lokalt kallas mjölkgrodan ibland för ”sapo de canoeiro”. Det betyder ungefär ”kanotistgroda” och syftar på grodans läte. Deras högljudda kväkande låter ungefär som när en åra glider längs kanten på en kanot.
Utbredningsområde i världen

Amazonas regnskog.
Hotstatus enligt Rödlistan

Reglerad inom handel
CITES: Ej listad.