Indisk vandrande pinne

Carausius morosus

Storlek: Upp till 10 cm lång.
Livslängd: Ca 1 år.
Äter: Blad från växter.

Spelar död

Den indiska vandrande pinnen är den vanligaste art av vandrande pinnar som hålls som husdjur. Alla vandrande pinnar är insekter som tillhör en grupp som kallas spökskräckor. Den indiska vandrande pinnen liknar verkligen en pinne med sin långsträckta, ljust grönbrunaktiga kropp. Arten är aktiv på natten, då den äter blad främst från rosväxter. På dagen vilar den på kvistar, och sträcker ut benen längs med sin kropp – för att ännu mer likna en pinne.

När en indisk vandrande pinne känner sig hotad kan den spela död! Den ”fryser” till i en utsträckt form och kan trilla till marken. Om arten i stället vill skrämmas, sträcker den ut sina framben och blottar de röda baserna av benen, som en varning.

Hanar kanske finns

Hos många arter av vandrande pinnar behövs inga hanar för att arten ska kunna föröka sig. Det gäller också för den indiska vandrande pinnen – där honan kan lägga obefruktade ägg som kläcks till nya insekter. Äggen släpps ner till marken utan någon planering, och är små och ovala med ett litet ”lock”. Äggen är lätt att missta för små fröer.

Inga hanar av indisk vandrande pinne finns som husdjur eller i laboratoriemiljö, men man tror att det finns hanar i det vilda. Hos vandrande pinnar kallas ungarna för nymfer, och de är som små miniatyrer av de vuxna insekterna. De växer genom att ömsa skal, och efter ungefär 5 ömsningar har de blivit fullvuxna och kan föröka sig.

Utbredningsområde i världen

Södra Indien.

Hotstatus enligt Rödlistan

Reglerad inom handel

CITES: Ej listad.