Gulbandad pilgiftsgroda

Starka färger som varnar rovdjur

Alla gulbandade pilgiftsgrodor har olika variationer på sin färgteckning. Oftast har de fält av gult och svart, men ibland också orange, och alla individers mönster är unika. De starka färgerna är den gulbandade pilgiftsgrodans sätt att varna rovdjur, eftersom grodan är mycket giftig att äta.

Precis som för andra pilgiftsgrodor är giftet inte något som grodan bildar själv. Istället är det ämnen som samlas i grodans kropp av att den äter giftiga insekter. En pilgiftsgroda som lever i fångenskap matas med andra insekter och är därför inte giftig.

Hård konkurrens mellan hanarna

Gulbandade pilgiftsgrodor är dagaktiva och lever för sig själva, förutom när det är parningsperiod. Under tiden för parning jobbar hanarna mycket hårt på att konkurrera ut varandra. De visar upp sina starka färger, de spelar högt och slåss mot andra hanar.

När en hane blivit vald till parning fortsätter uppvaktandet genom en gemensam uppvisning där grodorna spelar, stampar och snuddar vid varandra. Sedan visar hanen en plats han valt ut för honan att lägga sina ägg. När äggen befruktats vaktar hanen dem och håller dem fuktiga, och när ynglen kläckts transporterar han dem till en liten vattensamling han valt ut.

Högljudda

Den gulbandade pilgiftsgrodans läte är ett av de allra högsta bland pilgiftsgrodorna. Det är också, vad man vet, den enda pilgiftsgrodan som kan gå i dvala. Dvalan är under torrperioden. Just nu är arten inte utrotningshotad i naturen, men med tanke på regnskogsskövling och städer som breder ut sig finns det en risk att situationen kommer att bli värre.