Flodkräfta

En akut utrotningshotad kräfta

I Sverige är flodkräftan nästan utrotad. Det beror på en sjukdom som heter kräftpest. Kräftpesten kom till Sverige första gången för omkring 100 år sedan, i en båtleverans med smittade kräftor från Finland. I mitten av 1900-talet planterades en amerikansk kräftart – signalkräfta – ut i många sjöar och vattendrag i Sverige. Det gjordes för att man trodde att signalkräftan skulle ge bättre fångster än flodkräftan. Det man inte visste var att alla signalkräftor bär på – och är immuna mot – kräftpest. Det gjorde att kräftpesten snabbt spreds och tog död på enorma mängder flodkräftor.

Under de senaste 100 åren har flodkräftorna minskat med 98 % i Sverige. Fortfarande finns människor som utan tillåtelse planterar ut signalkräftor i Sverige för att de vill kunna fiska kräftor. Det finns många projekt för att rädda flodkräftan. Flodkräftor föds upp i små sjöar och vattendrag där signalkräftan ännu inte hunnit bosätta sig.

Aktiva på natten

Flodkräftor lever på botten av sjöar och rinnande vattendrag. De gräver gärna djupa hålor i bottensanden där de kan gömma sig. De är aktiva på natten och kommer då ut ur sina hålor för att äta. De parar sig på hösten, när det blivit kallt i vattnet. Efter parning bär honan äggen under sin stjärt, och har dem kvar där hela vintern. När kräftorna kläcks på våren ser de ut som miniatyrer av vuxna kräftor. De växer genom att ömsa skal.