Achoque

Utbredningen inte större än Kirseberg

I södra Mexiko, på nästan 2000 meters höjd över havet, ligger en sjö som heter Patzcuarosjön. Sjön är inte speciellt stor – om den hade legat i Sverige hade den varit ladets tjugonde största. Patzcuarosjön har vulkaniskt ursprung, och kring sjön ligger branta berg. I en liten del av sjön, inom ett område som inte är större än stadsdelen Kirseberg i Malmö, lever achoquen – en stor salamander med mycket märkliga egenskaper. På grund av miljöförstöring och jakt är achoquen akut utrotningshotad, bland annat till följd av skogsavverkning som fört med sig material som slammat igen delar av sjön.

Yngel hela livet

Achoquen är, precis som sin mycket nära släkting axolotlen, en salamander som lever hela sitt liv med ett yngelutseende. De flesta groddjur – som salamandrar tillhör – genomgår en så kallad metamorfos från yngel till vuxen. Men inte alla! Achoquen ser likadan ut hela livet, med typiska yngellika gälar runt huvudet, och ett helt liv under vattenytan. Achoquen har också lungor, men de används sällan. Ibland simmar den upp till ytan och tar lite luft, men luften används främst för att styra salamanderns flytförmåga i vattnet. Syre tar achoquen upp från vattnet genom sina gälar. En annan märklig egenskap som delas mellan achoquen och axolotlen är förmågan att regenerera förlorade kroppsdelar! Till och med ett helt ben skulle kunna växa ut igen, om salamandern förlorade det.

Bevaras av djurparker – och nunnor

När en art endast lever på en enda plats, kallas den för endemisk. Endemiska arter löper större risk än andra för att bli utrotningshotade, eftersom det inte finns några naturliga reserver eller spridningar av arten. Idag är achoquen extremt sällsynt i Patzcuarosjön, och miljöförstöringen i området är så stor att det ännu inte finns några möjligheter att plantera ut salamandrar uppfödda i akvariemiljö. Därför är det viktigt med bevarandeprojekt som syftar till att hålla arten vid liv och med friska gener, till dess att achoquens naturliga miljö återhämtat sig. De salamandrar som bor här på Akvariet, ingår i ett bevarandeprogram under ledning av organisationen Citizen Conservation.

Men ett annat slags bevarandearbete för achoquen bedrivs också på plats i Mexiko. En grupp nunnor från Dominikanorden har under många år använt achoquen till att tillverka en slags hostmedicin. När nunnorna upptäckte att antalet achoques minskade rejält i slutet på 1900-talet, bestämde man sig för att börja föda upp dem i egen regi. Idag finns omkring 300 salamandrar i akvarier i det lokala klostret i Patzcuaro, och nunnornas bevarandearbete har varit – och är – mycket viktigt för att fortsätta hålla liv i arten.