Porslinshund

Människan avbildar djur

Människan började avbilda djur redan på grottmålningar för cirka 40 000 år sedan. Djuren som avbildades då var hästar, mammutar, ullhåriga noshörningar, grottlejon, bisonoxar och liknande arter. Troligen för att få god jaktlycka. Hundar avbildades för första gången (som vi vet idag) för runt 9000 år sedan i bland annat Saudiarabien. Hunden är idag en av de mest avbildade djurarterna som finns.

Lejonlika hundar

För några hundra år sedan målades ofta hundar och hästar som bruksdjur. Hundar avbildades ofta med lejonaktig kropp, ibland med man och med överdrivna och utpräglade huvuden och kroppar. Hästar avbildades ofta som stridshästar som sprang i passgång eller stod på bakbenen. De målades ofta med förvridna och för små huvuden. Troligen framhävde målningarna det skönhetsideal som fanns för djuren då.

Vem är vacker?

Även idag finns det skönhetsideal för sällskapsdjur och till utställningar. Hundraser har avlats med platta nosar, små huvuden, sänkt rygg och bakdel, veck i huden eller helt pälslösa. Detta kan ge djuren problem med till exempel andning, smärta, hälta, svåra födslar av valpar. Idag bedrivs ett omfattande arbete för att komma till rätta med de, för hundarna, mest smärtsamma fysiska ”framavlade defekterna”.

Djuravel sker oftast för att djuren ska producera maximalt med kött, mjölk, ägg, ull eller päls. Eller för att de ska prestera eller se ut på ett visst sätt. Hästar avlas oftast för funktioner som ridbarhet eller anpassning att dra en sulky i snabb trav. Vissa raser som arabhästar avlas både för uthållighet men också för att ha små så kallat, ädla huvuden med markant inåtsvängd nosrygg.  Även katter, kaniner, fåglar, marsvin, gerbiler och tamråttor avlas i en mängd olika färger och former för att passa djurägarnas smak och intresse.