Ladusvala

Följer människans byggnader 

Ladusvalan var från början en bergsfågel, men sedan stenåldern har den börjat följa människan och idag häckar den gärna på bondgårdar, i lador, logar och olika uthus. Ladusvalan är en av de arter som anpassat sig bäst till människan och den har till och med blivit beroende av mänsklig bebyggelse! 

Ladusvalans bo byggs genom att svalan hämtar lera och bygger en skål av lera som fästs på en vägg eller under ett tak. Den fodrar insidan med dun och hår och lägger ca 4-7 ägg som ruvas i ca 15 dagar. Ungarna blir flygfärdiga efter ca 21 dagar, men får fortsatt mat av föräldrarna när de lämnat boet. Honan och hanen lägger sedan fler kullar, oftast två men ibland tre kullar, per säsong. 

Hjälp ladusvalan med häckningen 

Låt gärna ladusvalorna få bygga sina bon i lador, stallar och uthus. Det är ganska lätt att städa efter häckningen. Det är dessutom förbjudet och ett brott mot lagen att spola ner bon med ägg och ungar i. Det är djurplågeri att spola ner levande fågelungar och ladusvalan är fridlyst!  

Stor geografisk spridning 

Ladusvalan är den mest spridda arten av svalor och den finns i Europa, Asien, Afrika och Amerika.  I Sverige häckar den i hela landet. Arten lever i öppna landskap, med låg växtlighet som betesmark, ängar och jordbruksmark, gärna nära till vatten. Den undviker skog. Ladusvalan flyttar från Sverige under hösten och kommer tillbaka i slutet av april eller början av maj. Den flyttar på dagtid, till skillnad från de allra flesta arter av mindre flyttfåglar som flyger på natten. Svalan gör alltid pauser längs flyttvägen och pauserna kan bli flera veckor långa.  

Levde på havets botten 

Under 1600-1700-talet trodde man att när svalorna flyttade på hösten, så gick de i ide på havets botten, bland stenarna som låg där. Först på 1850-talet förstod man att svalorna flyttar söderut som alla andra flyttfåglar.