Teinopalpus imperialis
Teinopalpus imperialis



Varför är Teinopalpus imperialis utrotningshotad?
Fjärilen Teinopalpus imperialis största hot är svedjebruk och jakt. Den lever i högt belägna skogar i Himalaya, på höjder mellan 1800 till 3000 meter. I dess utbredningsområde har mycket skog försvunnit genom svedjebruk. Det är en jordbruksmetod där skog bränns ner för att sedan odla mat på den marken. När den brända markens växtkraft har förbrukats efter några år får den växa igen med skog under 3–10 år och ersätts av nybränd mark i närheten. Fjärilen Teinopalpus imperialis hittar sällan tillbaka till de områden som använts till svedjebruk men åter blivit skog.
Dessutom är fjärilen populär hos fjärilssamlare som kan betala mycket för att exemplar, så de jagas kraftigt.
Arten är listan som nära hotad av IUCN (International Union for Conservation of Nature and Natural Resources). Den blev bedömd senast 1996, därför finns det en risk att läget för fjärilen är sämre i dag.

Kejsaren av Indien
Teinopalpus imperialis har inget svenskt namn, men på engelska kallas den, “the Kaiser-i-Hind”. Det engelska namnet betyder ordagrant “kejsaren av Indien”. Teinopalpus imperialis är en ovanlig fjäril i familjen riddarfjärilar. Riddarfjärilar är en familj av dagfjärilar som kännetecknas av att bakvingarna är formade så att det ser ut som om den har spröt bakåt.
Fjärilen har en stark och snabb flykt. Den flyger oftast i trädtoppshöjd, men på morgonen när solen är som starkast vilar den på lägre vegetation. Fjärilens ägg är ljust lila till färgen, och ovalt formade. Sina ägg lägger den på undersidan av löv.
Teinopalpus imperialis, hona.
Foto: Robert Nash Brian McKenna Ulster Museum- CC BY
Teinopalpus imperialis, hane.
Foto: Robert Nash Curator of Entomology Ulster Museum Brian McKenna Photography- CC BY
Vad görs för att skydda Teinopalpus imperialis?
Fjärilen är skyddad mot internationell handel enligt CITES appendix II. CITES innebär att utrotningshotade djur och växter inte får köpas eller säljas mellan olika länder utan tillstånd. CITES klassar olika arter i olika kategorier (som kallas Appendix I, II och III) beroende på hur hotad arten är.
Världsnaturfonden WWF i Indien jobbar med att skydda fjärilens levandsområden genom olika landskapsprogram i östra Himalaya. Fjärilen är också skyddad i enlighet med indisk och nepalesisk lag.
