Ålen försvinner!
Den mytomspunna ålen föds i Sargassohavet, utanför Nordamerikas kust på andra sidan Atlanten. Med hjälp av Golfströmmen tar den sig till våra vatten i norra Europa, samtidigt som den genomgår en märklig förvandling från larv till ung ål. Men ålens resa från Sargassohavet tur och retur, är fylld av svåra hinder.
Framme vid Nordeuropas kuststräckor, börjar en lång vandring upp längs med olika vattendrag. Längs vägen finns bland annat vattenkraftverk – som är mycket svåra för ålen att ta sig förbi med livet i behåll. De som trots allt klarar sig hela vägen till en sjö eller stillsam å – behöver sedan, många år senare, ta sig samma väg tillbaka igen för att kunna återvända till Sargassohavet och föröka sig. Vattenkraftverken blir en dödsfälla på väg tillbaka till havet. Många ålar fastnar i de stora turbinerna där vattnet forsar igenom. Endast en mycket liten del av ålarna tar sig hela vägen tillbaka till Sargassohavet igen.
Längs ålens väg finns mängder av vattenkraftverk, som blir hinder för ålen både på väg upp, och ned för vattendrag.
Bild: Mattias-Ivermark-CC-BY-SA
En vuxen ål som ska ta sig tillbaka till Sargassohavet för att fortplanta sig, har inte en chans att överleva vattenkraftsturbinerna den stöter på längs vägen. Många vuxna ålar slutar sitt liv på detta sätt.
Bild: Ingemar Alenäs
Nedströms ett vattenkraftverk skapas en fåra som ibland är torrlagd. Det gör det svårt för både vandrande fiskar och andra arter att klara sig i vattendraget.
Bild: PeterF-CC-BY
Ett vandringshinder för fisk kan också vara en felaktigt byggd vägtrumma.
Vandringshinder i vatten och på land
Vandringshinder är ett problem för många arter, inte bara ålen. Ett vandringshinder kan vara vad som helst som gör att ett djur inte kan ta sig från en plats till en annan. Vattenkraft och andra dammar, är problem för många fler fiskarter än ålen. För att hjälpa fiskarna kan man bygga trappor, kanaler eller andra leder som förhoppningsvis guidar fiskarna förbi de farliga turbinerna. Andra vandringshinder kan vara vägtrummor, vägar eller broar som inte byggts med djuren i åtanke. Groddjur som behöver ta sig från ett vatten till ett annat, kan behöva passera en farlig väg för att komma dit, och viltstängsel längs med stora vägar kan hindra större djur från att på ett säkert sätt röra sig fritt.
Det finns sätt för unga ålar att komma förbi vattenkraftverk på sin väg från havet till sjöar. Här klättrar amerikanska ålyngel i en särskild ramp med bra fäste för de hala fiskarna.
Laxtrappor är också sätt att leda fiskar uppströms förbi vattenkraftverk.
Laxar som hoppar i en laxtrappa.
Bild: John-Pavlish-CC-BY-SA
Ibland byggs ett så kallat omlöp, som liknar en naturlig bäck och leds runt ett vattenkraftverk för att öka chanserna för att fiskar ska kunna vandra.
Bild: Franzfoto-CC-BY-SA
Även fiskhissar, är ett sätt man använt för att försöka lösa problemet med vattenkraft som vandringshinder för fisk.
En tunnel som anlagts under en väg, i syfte att både vattenlevande och landlevande djur ska kunna passera säkert.
Bild: Cephas-CC-BY-SA
Vägar kan vara vandringshinder för groddjur, här har det byggts en tunnel som ska hjälpa groddjuren till andra sidan vägen.
Bild: RuM-CC-BY-SA
En tunnel för igelkottar, genom en mur. Kanske ett annat sätt att undanröja vandringshinder?
Bild: The-wub-CC-BY-SA
Ekodukter kallas broar som vilda djur kan använda för att ta sig från en sida av ett vandringshinder till ett annat.
Bild: Sillerkiil-CC-BY-SA
Fladdermusbroar är tänkt att fungera med fladdermössens ekolokalisering - så att fladdermössen flyger tillräckligt högt över vägar eller andra hinder.
Bild: MikeCalder-CC-BY
Ekorrbroar behöver inte vara mer komplicerade än ett grovt rep mellan två träd - och kan användas av ekorrar och andra smådjur för att ta sig över vägar och andra vandringshinder.
Bild: Sebaso-CC-BY-SA
Hjortar som använder en vilttunnel under en stor väg - ett sätt att både minska viltolyckor och öka möjligheterna för djur att röra sig förbi mänskliga vandringshinder.
Bild: Oregon-Department-of-Transportation-CC-BY
Tillstånd för att fiska ål
Förutom vandringshinder är ett av de största hoten mot ålen fisket. Internationella Havsforskningsrådet (ICES) rekommenderar att ålfisket helt ska stoppas, men trots det fortsätter fisket både lagligt och olagligt. Innan julen 2013 upptäcktes en container i Danmark med 7 ton levande ål. De var tjuvfiskade. Det betyder att fiskaren inte hade något tillstånd att fiska. Ålen skulle skickas till Japan.
Men det är bara yrkesfiskare som får fånga ål. Dessutom får de bara fånga en liten mängd ål för försäljning. I Sverige finns en lång tradition av ålfiske. Därför har många svenska politiker kämpat för att fisket ska få fortsätta – trots forskarnas rekommendationer om att det ska stoppas.
Trots att ålen är akut hotad, är den inte bara utsatt för vandringshinder och miljöförstöring, utan också fiske.
Bild: Tasja-CC-BY-SA
El som är märkt med Bra Miljöval avsätter pengar varje år för att hjälpa ålen, och minska mängden vattenkraftsdödade ålar.
Bild: Ingemar Alenäs
Vad kan jag göra?
Ät inte ål. Berätta för andra om att ålen är hotad.
Byt elbolag till ett som väljer att leverera el med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval-märkning. Dessa avsätter varje år pengar för att bland annat hjälpa ålen.
Engagera dig i Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden WWF eller en annan organisation som arbetar för att skydda ålen.