Grönfläckig padda
Bufo viridis




Paddan som tycker om salt
Grönfläckig padda lever nära vatten i kustnära våtmarker vid åmynningar, men även på flacka klippkuster med grunda vattensamlingar. Den trivs på marker med relativt hög salthalt och i Sverige föredrar den grönfläckiga paddan områden med bräckt vatten.

Limhamns kalkbrott
Den kan också trivas i grunda vattensamlingar på botten av kalkbrott och i sandtag, och det finns en stark population, med ungefär 400 individer, i Limhamns kalkbrott i Malmö. Flera åtgärder som att plantera ut paddor, skydda deras miljö och räkna och kontrollera att antalet paddor inte minskar, har utförts i kalkbrottet för att se till att paddorna förökar sig och trivs.
Grönfläckig padda parar sig och lägger ut romsträngar.
Foto: Dimitǎr Boevski CC-BY-SA
Grönfläckiga paddyngel.
Foto: Pierpao CC-BY-SA
En juvenil, eller ung, grönfläckig padda.
Utrotningshotad
Grönfläckig padda är det mest utrotningshotade groddjuret som lever i Sverige. Under många år har ett flertal djurparker och naturvårdsorganisationer fött upp grönfläckiga paddor som satts ut i det vilda, främst i Skåne, Blekinge, Öland och Gotland. Grönfläckig padda minskar mycket kraftigt på grund av många olika saker. Till exempel på grund av att deras lekdammar dikas ut och att tidigare näringsfattiga öppna marker blivit övergödda och vuxit igen. Även försämrad vattenkvalitet och inplantering av fisk och kräftor i många småvatten, har varit negativt för paddan.
Den grönfläckiga paddan lägger sina ägg i vatten, där lever också paddynglen till de blir vuxna paddor. Vattentemperaturen i lekdammarna, som vattnet där äggen läggs kallas, måste vara ganska varmt.
