Storskarv

Phalacrocorax carbo

Storlek: Längd ca 70-90 cm med ca 95-150 cm mellan vingspetsarna.
Livslängd: Upp till 14 år.
Äter: Fisk som mört, abborre och tånglake, kräftdjur, groddjur, blötdjur och fågelungar.

Bra simmare

Det finns två underarter av storskarv i Sverige och de lever båda främst längst med kusten. Men de kan också häcka i inlandet vid sjöar. Storskarven dyker och simmar ner under vattnet när den jagar fisk och annan mat på botten. Den kan dyka mer än 10 meter djupt och stanna långa stunder under vatten. De är bättre på att dyka och ta sig fram under vatten, än på att flyga. Fjäderdräkten är inte helt vattenavstötande, eftersom detta underlättar när den dyker. Istället måste storskarven torka vingarna, genom att breda ut dem i solen och vinden. Storskarven kan jaga föda i både salt, sött och bräckt vatten. Den är släkt med pelikanfåglar och har därför en speciell hakpåse som den använder när den fångar fisk.

Lever i kolonier

Storskarven lever i flock och häckar i kolonier, ibland tillsammans med andra fågelarter. Boet byggs av tång och pinnar på klippavsatser eller i träd. Både hanen och honan, hjälps åt med både ruvning och att ta hand om ungarna. Ungarna blir flygfärdiga och klarar sig själv efter cirka 50 dagar. Storskarven är en flyttfågel, men vissa individer övervintrar i Skåne. De finns på alla kontinenter utom Antarktis och Sydamerika.

Fjäderdräkten är inte helt vattenavstötande, eftersom detta underlättar när den dyker. Istället måste storskarven torka vingarna, genom att breda ut dem i solen och vinden. Foto: Arnstein Ronning CC-BY-SA-4.0.

Frätande spillning

Storskarvens spillning består till stor del av frätande ammoniak. Det gör att växtligheten runt områdena där storskarven häckar dör. Storskarven häckar gärna på mindre öar längst med kusterna och här kan all växtlighet dö av under en häckningsperiod. Men när skarvarna sedan flyttar så omvandlas ammoniaken till bland annat nitrat som fungerar som växtnäring och gör att det inom kort grönskar igen. Forskare har kommit fram till att den här processen med att växtligheten dödas av och sedan återhämtar sig, gör att artsammansättningen ändras på ett sätt som gynnar både växter och andra arter.

Foto: Ad Meskens CC-BY-SA-4.0.

Konflikt

Det finns en konflikt kring skarven mellan yrkesfiskare och jägare som anser att skarven stjäl fisk och bytesdjur och därför vill ha skyddsjakt för att minska antalet storskarvar och forskare och engagerade i naturskyddsföreningar som ser att storskarvens förändring av växtligheten och hur den jagar, är mycket bra för den biologiska mångfalden.