Duktig klättrare

Skogsmården är mycket aktiv och snabb och rör sig mest på marken, men kan också klättra i träd nästan lika skickligt som en ekorre. Den kan dessutom kasta sig mellan trädkronorna. Skogmården är en skicklig jägare och kan fånga relativt stora byten som skogshöns. Den är ensamlevande och håller revir, med flera bon i reviret. Skogsmården markerar tydligt sitt revir, både med högar av spillning och genom att markera gränserna med körtelvätska. Reviren kan variera mycket i storlek. Den är aktiv främst i gryning och skymning.

Penslar av håren

Skogsmården har en mycket tät och fin päls och människan har jagat den för skinnet sedan mycket lång tid tillbaka. De långa, fina hårstråna används till finare målarpenslar.

Skogsmården är polygam, alltså har mer än en partner och parningen sker i slutet av sommaren, sedan har mårdhonan fördröjd fosterutveckling. Det innebär att det befruktade ägget inte börjar utvecklas förrän efter flera månader. När klimatet är gynnsamt börjar ägget utvecklas. Då är honan dräktig cirka 31 dagar. Skogsmården har sitt bo i ihåliga träd, bergssprickor, eller i gamla ekorrbon. Honan föder 1–4 ungar som är blinda och hon diar dem till de öppnar ögonen vid ca 36 dagars ålder. Då börjar de äta fast föda och honan lär dem att överleva. 

Hamstrar mat till vintern

Skogsmården finns i nästan hela Sverige, utom på Gotland. Utbredningsområdet är större delen av Europa och västra och centrala Asien. Den trivs bäst i gammal skog, både för att söka skydd och jaga. I Sverige har den ökat sedan 1980-talet och detta kan bero på att rödräven som gärna jagar skogsmården, minskade på grund av rävskabb. Skogsmården kan hamstra foder som den samlar ihop på sommaren och sparar till vintern.