Större ekbock

Cerambyx cerdo

 Utbredning i Sverige: Endast i Halltorps hage på Öland. 
Utbredning i världen: Mellaneuropa, medelhavsområdet och Nordafrika. 
Klassad som akut hotad (CR) i Sverige.  
Klassad som sårbar (VU) i världen.

Varför är den större ekbocken utrotningshotad? 

Större ekbock är en av Sveriges allra mest hotade arter. De lever på grovbarkiga, gamla och solexponerade levande ekar som är skadade eller försvagade. Det är den stora minskningen av deras livsmiljö som är den främsta orsaken till ekbockens tillbakagång. Flera av de arter som lever på grova, murkna ädellövträd är hotade av modernt skogsbruk.

Den större ekbockens kropp är svart, men den bakre tredjedelen av täckvingarna är bruna. Foto: Lidewijde at Dutch Wikipedia- CC BY

Större ekbocken i Sverige 

Ibland beskrivs den större ekbocken som en “urskogsrelikt” i Sverige. Med det menas att det är en art som på ett fåtal platser blivit kvar som en rest från en mer “ursprunglig” skogsfauna. Under 1800-talet sågs dessutom, dock felaktigt, den större ekbocken till och med som en skadeinsekt på ekar.

Där den större ekbocken haft sin tidigare utbredning i landet har de storvuxna, gamla ekar som insekten levt på varit föremål för extremt intensiv och utbredd nedhuggning sedan mitten på 1800-talet. 2012 fanns endast några få exemplar av större ekbock i naturreservatet Halltorps hage på mellersta Ölands västkust. Tidigare levde de i Skåne, Blekinge, östra Småland och på Öland. 

Foto: Siga – CC BY

Sveriges största långhorning 

Större ekbock är en skalbagge i familjen långhorningar. Den är Sveriges största långhorning och kroppen kan bli upp till 5 cm lång. Den större ekbockens larvutveckling pågår i cirka fem år. Larven lever under barken och i splintveden på mycket stora ekar vars syd- och västsida är exponerade för solen. En hona kan lägga runt 100 ägg. Äggen läggs i barksprickor i stammen eller på grova grenar i kronan. De vuxna skalbaggarna kryper ut ur de gamla ekarna från mitten av juni fram till början av juli. De är mest aktiva på kvällen eller natten, troligen för att skydda sig mot rovdjur. På dagen vistas även den vuxna skalbaggen i de gångar som larverna gjort. Endast på kvällarna är den ute och flyger. 

Större ekbock, hona. Honans antenner är lika långa som kroppen.  Foto: Orchi – CC BY

Vad görs för att skydda den större ekbocken? 

I samarbete med länsstyrelsen i Kalmar län har Nordens ark ett avelsprogram för större ekbock. 2015 fick projektet tillstånd att hämta in 5 hanar och 5 honor per år från Halltorps Hage på Öland. Skalbaggarna som samlats in tas med till Nordens Arks avelsanläggning där de parar sig under kontrollerade former. Äggen tas till vara och placeras i individuella uppfödningsburkar. De insamlade ekbockarna får fortplanta sig på Nordens Ark under en månad, sedan lämnas de tillbaka till Halltorps Hage på Öland. Deras avkommor sätts ut i iordninggjorda områden, inom artens tidigare utbredningsområde i Sverige. Så småningom hoppas projektet få en hållbar och livskraftig population av större ekbock i Sverige. 

Den större ekbocken är skyddad enligt EU:s Art- och habitatdirektiv och finns upptagen i Bernkonventionen för skyddande av arter. Den är också skyddad mot internationell handel via CITES appendix II. CITES innebär att utrotningshotade djur och växter inte får köpas eller säljas mellan olika länder utan tillstånd. CITES klassar olika arter i olika kategorier (som kallas Appendix I, II och III) beroende på hur hotad arten är.  

Hanens antenner är dubbelt så långa som kroppen. Foto: Siga CC-BY-SA