Grågås

Anser anser

Storlek: 74-84 cm lång med ett vingspann på mellan 149-168 cm. 
Ålder: 10-20 år. 
Äter: Gräs, växtmaterial och säd, ungarna äter även smådjur.  

Flyger i en V-formation 

Gäss flyger tillsammans i en v-formation för att minska luftmotståndet och göra flygningen lättare. Gässen skiftas om att flyga längst fram. Den har ett typiskt och högt läte som hörs på långt håll från flygande flockar. 

Grågåsen lever tillsammans i en flock hela tiden förutom när de häckar. De är mycket vaksamma och sociala och varnar ljudligt vid fara. Blir någon individ i flocken uppskrämd så blir hela flocken rädda och flyger snabbt i väg. Under häckningen är det oftast samma par som håller ihop i flera år och ibland till den ena dör. Den överlevande parten skaffar då ofta en ny partner. 

En människoförälder 

Etologi är läran om djurs beteende. Etologen Konrad Lorenz forskade om grågäss och prägling, den inlärningsmekanism som sker hos unga djur där de snabbt lär sig hur den egna arten ser ut och kommunicerar, vad som är farligt och ofarlig och vad som går att äta. Ungarna präglades på det första de såg och följde Konrad Lorenz som om han varit deras förälder. 

Gillar vatten 

Grågåsen letar mat både på land och i vatten, men den lever oftast i eller i närheten av vatten, vid kusten eller sjöar. Det är den största och kraftigaste av de brungrå gässen. Grågåsen lever i södra Sverige, och längre norrut längs kusterna. Här är grågåsen en flyttfågel som flyger söderut på hösten och återkommer i början av mars.  I början av 1900-talet minskade grågåsen kraftigt i Sverige, men har sedan ökat mycket kraftigt under lång tid och är idag den vanligaste vilda gåsen i Sverige. Den finns i Europa, delar av Asien och norra Afrika. 

Grågäss och tamgäss. Bild: Luigi Chialiva