Visste du att? 

• En råtta tar sig in genom ett 20 mm litet hål vilket är lika stort som diametern på en enkrona. 
• En råtta kan klättra flera våningar på insidan av ett lodrätt avloppsrör. 
• Ett råttpar kan i teorin ge upphov till 800 – 1 000 nya individer under ett år. 
• En råtta lever 1-3 år och kan bli 25 cm lång, svansen oräknad. 
• Råttor simmar bra. 
• En råtta kan hoppa en meter utan ansats.

Malmös vanligaste däggdjur 

Brunråttan är ett av Malmös vanligaste däggdjur, det finns runt 300 000 brunråttor bara i Malmö. Råttor är mycket anpassningsbara och trivs överallt där människor håller till, men framför allt i fuktiga miljöer som källare och avlopp, och där det finns tillgång till avfall. De söker sig ibland in i fastigheter där de kan orsaka stora skador – brunråttorna är nämligen fantastiska grävare. De gräver och gnager ut stora och långa gångsystem där de också bygger större kammare för matförråd eller har bon. Råttor är allätare och en allvarlig smittspridare av till exempel salmonella. Olika arter av råttor varierar mycket i storlek och vikt från 40 gram upp till brunråttans ibland 500 gram. I Sverige finns enbart brunråttan. 

Invasiv 

Råttsläktet (Rattus) kommer ursprungligen från Sydostasien och Oceanien. Med människans hjälp koloniserade några råttarter andra delar av jorden och släktet finns nu över nästan hela världen. På grund av människans spridning av brunåttan, och djurets höga reproduktionsförmåga och anpassningsbarhet, är den en invasiv art i vissa områden. Spridningen har orsakat, eller varit del i, att andra vilda arter dött ut eller att deras utbredning minskat dramatiskt. Detta gäller både däggdjur, fåglar, reptiler och ryggradslösa djur, men även många växter – både vilda och odlade. Brunråttans vetenskapliga namn, Rattus norvegicus – “norsk råtta” – kommer från den engelske naturforskaren John Berkenhout 1769. Han trodde felaktigt att brunråttan hade kommit till England via norska fartyg år 1728, men brunråttan förekom inte ens i Norge vid den tiden. 

Råtta som husdjur 

Brunråttan har även domesticerats och kallas då tamråtta. Tamråttor förekommer i många färger och teckningar medan den vilda brunråttan endast uppträder i sin brungrå grundform. Tamråttorna skiljer sig också fysiologiskt och psykologiskt från sina vilda släktingar och utgör ingen hälsorisk för människor. Tamråttan är liksom brunråttan ett flockdjur, därför ska man alltid hålla minst två tillsammans.  

Råtthetsning 

Tamråttans ursprung börjar med råttfångarna på 1700- och 1800-talet som fångade råttor i hela Europa. Råttfångare sålde en del av råttorna för användning i råtthetsning, som var en populär sport ända fram till början av 1900-talet. Råtthetsning innebar att flera råttor placerades i en grop, sedan slog man vad om hur lång tid det skulle ta för en terrier att döda dem. Troligen sparades vissa udda färgade råttor när sporten var som mest populär, dessa blev så småningom sällskapsdjuret tamråtta.