Mnemosynefjäril

Parnassius mnemosyne

Utbredning i världen: Pyrenéerna, Alperna och Karpaterna.
Klassad som starkt hotad (EN) i Sverige.
Klassad som nära hotad (NT) i världen.

Varför är Mnemosynefjärilen utrotningshotad? 

Mnemosynefjärilen är starkt hotad och fridlyst i både EU och Sverige. Habitatförlust, alltså förstöring av fjärilens levnadsområde, är det största hotet mot mnemosynefjärilen. Fjärilen missgynnas bland annat av när jordbrukets markanvändning är för mycket inriktad på ekonomiska aspekter med hårt bete och tidig slåtter. I Sverige lever den på några platser i Blekinge, Uppland och Medelpad. I Europa minskar den kraftigt, främst i Bosnien och Hercegovina, Tyskland, Litauen och Ukraina. 

Foto: Algirdas CC BY

Producerar ett “kyskhetsbälte” 

Mnemosynefjärilen är döpt efter den grekiska gudinnan Mnemosyne men kallas också för liten apollofjäril och är en dagfjäril i familjen riddarfjärilar.  

Fjärilen flyger i solsken vid höga lufttemperaturer men också i soldis. Hanarna patrullerar öppna ängar i sökandet efter nykläckta och oparade honor. När de parat sig producerar hanen ett sekret som stelnar till ett hårt säckformigt rör. Röret fungerar som ett ”kyskhetsbälte” som förhindrar andra hanar från att para sig med honan. Honan lägger äggen vid vissnad eller torr nunneört, och sedan övervintrar äggen. När larven kläcks på våren tar den sig till de nya skotten av nunneörten. När den blivit fjäril lever den på öppna betesmarker nära lövträd och buskar.  

Foto: Zeynel Cebeci CC BY

Vad görs för att skydda Mnemosynefjärilen? 

Naturvårdsverket har tagit fram ett åtgärdsprogram för Mnemosynefjärlien för att rädda arten i Sverige. 2015 startade Nordens Ark i samarbete med Blekinges Länsstyrelse ett uppfödningsarbete som sker i ett speciellt fjärilsväxthus. På två restaurerade utbredningsområden har stödutsättning av enstaka parade honor skett. På dessa platser ökar populationen, men samtidigt minskar den på andra ställen. 

Mnemosynefjärilen finns med i EU:s Art- och habitatdirektiv och Bernkonventionen för skyddande av arter. 

Foto: Harald Supfle CC BY