Taggig djävulspinne

Ovanligt levnadssätt för en vandrande pinne

I tropiska regnskogar på öar i Oceanien, lever den taggiga djävulspinnen. Arten tillhör en grupp insekter som brukar kallas vandrande pinnar, men den taggiga djävulspinnen liknar mer en tjock, ruttnande gren än en lång slank pinne. Arten är mörkt brun till färgen, och till skillnad från de flesta andra arter av vandrande pinnar lever den stor del av sitt liv på marken. Där passar den mörka färgen bra som kamouflage. Dagtid gömmer gärna de taggiga djävulspinnarna under bark och löv på marken. 

Behöver inte hanar för att föröka sig

Det finns både hanar och honor av den taggiga djävulspinnen, men skulle det saknas hanar är inte det ett problem för förökningen. Honorna kan nämligen, som hos många andra arter av vandrande pinnar, lägga ägg som hon befruktat själv! Men finns det hanar får arten en bättre genetisk variation. Ett ägg från en taggig djävulspinne kan ta allt från 3 månader till ett halvår innan det kläcks. Vandrande pinnars ungar kallar nymfer, och de växer genom att regelbundet ömsa skal. Efter ungefär 5-6 ömsningar, är den taggiga djävulspinnen fullvuxen. 

Taggar vassa som fiskekrokar

Hanar hos den taggiga djävulspinnen är mindre än honorna, men mycket mer aggressiva. På bakbenen har hanen en lång, böjd och vass tagg som används som försvar. Taggen har faktiskt använts av människor på Nya Guinea som fiskekrok. När en hane av taggig djävulspinne känner sig hotad reser han sig på frambenen och visar taggarna på bakbenen. Han kan ibland ge ifrån sig en illaluktande doft.