




Att smälta in
Kamouflage är när en djurart antar en typ av färg eller mönster som hjälper djuret att smälta in i omgivningen så att de inte syns. Det finns flera olika typer av kamouflage. Det används främst för att skydda sig mot rovdjur, eller för att lura ett byte att komma nära.
Vissa djur kan ändra färg med vilja, beroende på vilken omgivning de befinner sig i. Men de flesta arter har samma kamouflage hela tiden. Lövsvansgecko är en ödla som lever på Madagaskar, som har anpassat sin kropp och färg efter att likna en trädgren. Svansen ser ut som ett löv och hela geckoödlan smälter effektivt in i bakgrunden.
Vandrande pinnar och vandrande blad är båda stora insektsfamiljer, med många arter. Vandrande pinnar liknar tunna pinnar och en del arter rör sig med en svajig gång, för att smälta in helt i löv- och grenverk när det blåser. Vandrande blad efterliknar blad, med platta kroppar och färg som omgivande löv. Alla dessa använder den här typen av kamouflage för att inte bli uppätna.
Trädkrypare är experter på kamouflage och kan smälta in perfekt i trädstammarna där de söker skydd. Deras fjäderdräkt är både vacker och funktionell, och hjälper dem att undvika faror.
Bild: Stefan-Berndtsson-CC-BY
Kattugglans fjäderdräkt gör att den nästan blir osynlig mot trädstammen.
Bild: Magnus-Johansson-CC-BY-SA
Pygmésjöhästen ser nästan precis ut som korallerna den lever bland.
Bild: Rickard-Zerpe-CC-BY-SA
Pleurosicya mossambica är en typ av smörbult som lever i vattnen runt Indonesien och Malaysia, där den liknar korallerna den lever i.
Bild: Nick-Hobgood-CC-BY-SA
Lövsvansgeckon har en hud med mönster och färger som liknar barken på ett träd eller torra löv. Det här gör att den kan smälta in i sin omgivning och bli nästan osynlig för rovdjur och byten. Det är ett smart sätt att skydda sig på!
Bild: Charles-J-Sharp-CC-BY-SA
Vandrande pinnar kamouflerar sig både med sitt utseende, och genom att ha ett rörelsemönster som liknar en darrande kvist.
Bild: Jacob-Littlejohn-CC-BY-SA
Vandrande löv har utvecklat ett fantastiskt kamouflage som gör att de ser ut precis som levande eller döda löv. Det gör det svårt för rovdjur och byten att se den, och ger den en chans att smyga runt och hitta mat.
Photo: Cumming-RT-Thurman-JH-Youngdale-S-Tirant-SL-CC-BY
Trädkrypare är experter på kamouflage och kan smälta in perfekt i trädstammarna där de söker skydd. Deras fjäderdräkt är både vacker och funktionell, och hjälper dem att undvika faror.
Bild: Stefan-Berndtsson-CC-BY
Kattugglans fjäderdräkt gör att den nästan blir osynlig mot trädstammen.
Bild: Magnus-Johansson-CC-BY-SA
Pygmésjöhästen ser nästan precis ut som korallerna den lever bland.
Bild: Rickard-Zerpe-CC-BY-SA
Pleurosicya mossambica är en typ av smörbult som lever i vattnen runt Indonesien och Malaysia, där den liknar korallerna den lever i.
Bild: Nick-Hobgood-CC-BY-SA
Lövsvansgeckon har en hud med mönster och färger som liknar barken på ett träd eller torra löv. Det här gör att den kan smälta in i sin omgivning och bli nästan osynlig för rovdjur och byten. Det är ett smart sätt att skydda sig på!
Bild: Charles-J-Sharp-CC-BY-SA
Vandrande pinnar kamouflerar sig både med sitt utseende, och genom att ha ett rörelsemönster som liknar en darrande kvist.
Bild: Jacob-Littlejohn-CC-BY-SA
Vandrande löv har utvecklat ett fantastiskt kamouflage som gör att de ser ut precis som levande eller döda löv. Det gör det svårt för rovdjur och byten att se den, och ger den en chans att smyga runt och hitta mat.
Photo: Cumming-RT-Thurman-JH-Youngdale-S-Tirant-SL-CC-BY
Trädkrypare är experter på kamouflage och kan smälta in perfekt i trädstammarna där de söker skydd. Deras fjäderdräkt är både vacker och funktionell, och hjälper dem att undvika faror.
Bild: Stefan-Berndtsson-CC-BY
Försvinna mot trädstammar och ruttnande blad
Trädkrypare är en fågelart som är vanlig här i Sverige, och när de klättrar på trädstammar smälter de perfekt in mot bakgrunden. Ugglor har också anpassad färg på sina fjäderdräkter, för att inte synas bland träden. Kattugglan är mycket svårupptäckt när den sitter i håligheter i träden. Ugglor använder kamouflage både för att jaga och för att undvika rävar och andra rovdjur.
Phyllocrania paradoxa är en insekt där kroppen anpassat sig efter att kunna dölja sig bland ruttnande blad. Den är ett rovdjur och använder tekniken för att jaga. Kallima paralekta är en fjäril som smälter in mot träden den vilar på. Vid vila fäller den ihop vingarna och liknar då ett dött löv.
Gabonhuggorm är en mycket giftig orm som lever på marken i Afrika. Den har ett färgmönster som gör att den smälter in mot bakgrunden av döda löv som fallit från träden, och den är en framgångsrik jägare.
Kan du se ormen? Den är svår att upptäcka. Titta efter huvudet som är format som ett löv. Gabonhuggormen lever på marken och är aktiv på natten. På dagen vilar den mest.
Surinamhorngrodan är en groda som lever i Amazonas. Den har små horn på huvudet och färger som gör att den smälter helt in bland nerfallna blad. Den använder också tekniken för att jaga.
Bild: Andreas-Schluter-CC-BY-SA
Phyllocrania paradoxa är en bönsyrsa som smälter in perfekt bland ruttnande blad. Den är ett rovdjur och använder sitt kamouflage för att kunna jaga.
Bild: SAplants-CC-BY-SA
Kallima paralekta är en fjäril som också kallas "indisk lövbladsfjäril". Den smälter in perfekt mot träden den vilar på, när den fäller ihop sina vingar.
Bild: D.-Gordon-E.-Robertson-CC-BY-SA
Kan du se ormen? Den är svår att upptäcka. Titta efter huvudet som är format som ett löv. Gabonhuggormen lever på marken och är aktiv på natten. På dagen vilar den mest.
Surinamhorngrodan är en groda som lever i Amazonas. Den har små horn på huvudet och färger som gör att den smälter helt in bland nerfallna blad. Den använder också tekniken för att jaga.
Bild: Andreas-Schluter-CC-BY-SA
Phyllocrania paradoxa är en bönsyrsa som smälter in perfekt bland ruttnande blad. Den är ett rovdjur och använder sitt kamouflage för att kunna jaga.
Bild: SAplants-CC-BY-SA
Kallima paralekta är en fjäril som också kallas "indisk lövbladsfjäril". Den smälter in perfekt mot träden den vilar på, när den fäller ihop sina vingar.
Bild: D.-Gordon-E.-Robertson-CC-BY-SA
Henkels bladsvansgecko
Uroplatus henkeli




Ser ut som barken på ett träd
Henkels bladsvansgecko är en ödla som lever i skogsmiljö uppe i träden på Madagaskar. Ödlan är främst aktiv timmarna runt soluppgången och på natten. Under dagtid vilar den på en gren, ofta med huvudet neråt. När henkels bladsvansgecko sitter på en gren eller en stam är den perfekt kamouflerad. Huden ser ut som bark eller lav, och längs med kanterna av kroppen har den hudflikar som gör att gränsen mellan ödlan och trädet suddas ut. Svansen kan se ut som ett torkat löv. Bladsvansgeckon lever nästan hela sina liv i träden, förutom när honan ska lägga ägg. Då kommer hon ner på marken och lägger sina ägg i mjuk, fuktig jord.
Vissa arter av lövsvansgecko liknar vissna löv.
Bild: Alextelford-CC-BY-SA
En annan art av lövsvansgecko som liknar vissna löv.
Bild: Charles-J-Sharp-CC-BY-SA
Lövsvansgeckoödlor är väldigt bra på att gömma sig.
Bild: Charles-J-Sharp-CC-BY-SA
En variant av lövsvansgecko.
Bild: Brian-Gratwicke-CC-BY
En lövsvansgecko av arten Uroplatus sikorae.
Bild: Pasha-Kirillov-CC-BY-SA
En lövsvansgecko som imiterar en lavklädd trädstam.
Bild: Christophe-Germain-CC-BY-SA
Vissa arter av lövsvansgecko liknar vissna löv.
Bild: Alextelford-CC-BY-SA
En annan art av lövsvansgecko som liknar vissna löv.
Bild: Charles-J-Sharp-CC-BY-SA
Lövsvansgeckoödlor är väldigt bra på att gömma sig.
Bild: Charles-J-Sharp-CC-BY-SA
En variant av lövsvansgecko.
Bild: Brian-Gratwicke-CC-BY
En lövsvansgecko av arten Uroplatus sikorae.
Bild: Pasha-Kirillov-CC-BY-SA
En lövsvansgecko som imiterar en lavklädd trädstam.
Bild: Christophe-Germain-CC-BY-SA
Finns bara på Madagaskar
Vissa arter finns bara på en enda plats i världen. Det kallas för att arten är endemisk för det området. Henkels bladsvansgecko är endemisk, och lever endast i tre små områden på Madagaskar. Arten är utrotningshotad, framför allt på grund av skogsskövlingen på Madagaskar. Men bladsvansgeckon är också populär som husdjur, och fångas därför in för att säljas.
En lövsvansgecko som försöker skrämmas med sitt stora gap och höga skrik.
Bild: Brian-Gratwicke-CC-BY
Undersidan av lövsvansgeckons tår har många små flikar som gör att de kan klättra på många olika ytor, och till och med hänga upp och ner.
Bild: alumroot-CC-BY-NC
En henkels lövsvansgecko som fångat en insekt.
Bild: Marco-Schmidt-CC-BY-SA
Nyckläckt unge av henkels lövsvansgecko.
Bild: Leonora-Enking-CC-BY-SA
En lövsvansgecko som försöker skrämmas med sitt stora gap och höga skrik.
Bild: Brian-Gratwicke-CC-BY
Undersidan av lövsvansgeckons tår har många små flikar som gör att de kan klättra på många olika ytor, och till och med hänga upp och ner.
Bild: alumroot-CC-BY-NC
En henkels lövsvansgecko som fångat en insekt.
Bild: Marco-Schmidt-CC-BY-SA
Nyckläckt unge av henkels lövsvansgecko.
Bild: Leonora-Enking-CC-BY-SA
Inga ögonlock
Bladsvansgeckon har inga ögonlock! När den behöver få bort smuts, slickar den sig över ögonen. När ödlan sover, drar pupillerna ihop sig så att bara fyra små svarta prickar syns längs en linje mitt i ögat. Under fötterna har bladsvansgeckon små flikar med pyttesmå hårstrån på. Det gör att fötterna fäster mot alla möjliga sorters underlag. Ödlan kan till och med hänga upp och ner på glas!
Utbredningsområde i världen
Madagaskar.
Vit markering = Utbredningsområde

Hotstatus enligt Rödlistan

Reglerad inom handel
CITES: B-listad.
Standings daggecko
Phelsuma standingi




Kläcks med starka färger
Standings daggecko är, precis som det låter på namnet, aktiv på dagen. De flesta andra arter av geckoödlor är nattaktiva. Därför har de ofta brun- eller gråaktig färg, för att kunna smälta in så bra som möjligt när de vilar på trädstammar under dagen. Gruppen daggeckos, däremot, har starka gröna färger som är ett bra skydd när de kilar omkring eller solar sig bland löven. Standings daggecko har som starkast färger när den är ung, och blir blekare som vuxen. Färgen kan också variera beroende på hur intensivt solljuset är.

Bild: Murray-Foubister-CC-BY-SA
Lever bara på Madagaskar
Vissa arter finns bara på en enda plats i världen. Det kallas för att arten är endemisk för det området. Standings daggecko är endemisk, och lever endast i ett skogsområde på sydvästra Madagaskar. Arten minskar mycket i antal, bland annat på grund av klimatförändringar och skogsskövling. Dessutom är standings daggecko populär som husdjur, och har fångats in för att säljas i stor skala. När standings daggecko känner sig hotad, av ett rovdjur eller av en människa, släpper den svansen. Det förvirrar rovdjuret, och ödlan kan springa i väg. Så småningom växer en ny svans ut, men den kanske inte blir lika lång och stor som den förra.
En unge av standings daggecko.
Bild: jerryoldenettel-CC-BY-NC-SA
En vuxen standings daggecko med ljusare färger.
Bild: Paul-Ritchie-CC-BY-NC-ND
Honorna av standings daggecko har ofta stora kalksäckar bakom nacken.
Bild: Hectonichus-CC-BY-SA
En unge av standings daggecko.
Bild: jerryoldenettel-CC-BY-NC-SA
En vuxen standings daggecko med ljusare färger.
Bild: Paul-Ritchie-CC-BY-NC-ND
Honorna av standings daggecko har ofta stora kalksäckar bakom nacken.
Bild: Hectonichus-CC-BY-SA
En unge av standings daggecko.
Bild: jerryoldenettel-CC-BY-NC-SA
Kalksäckar bakom huvudet
Standings daggecko lever i par. Det lättaste sättet att se skillnad på en hona och en hane är att honan har två tydliga hudsäckar bakom huvudet. De kallas för kalksäckar, och där samlar honan kalk för att kunna producera bra och hållbara skal till sina ägg. Både hanen och honan av standings daggecko är aggressiva och revirhävdande när det är dags för parning. Bland geckos är det vanligt att hanarna är revirhävdande, men att också honan är det är inte alls vanligt. När ödlorna parat sig, lägger honan ägg i en skyddad hålighet i träden, och äggen kläcks efter drygt två månader.
Utbredningsområde i världen
Sydvästra Madagaskar.

Hotstatus enligt Rödlistan

Reglerad inom handel
CITES: B-listad.
Vad är Rödlistan?
Rödlistning är ett sätt att bedöma om olika djur- och växtarter är utrotningshotade utifrån kriterier som hur många djur eller växter som finns av arten och hur utbredda de är. En nationell rödlistning bedömer artens risk att dö ut inom ett lands gränser. Den internationella rödlistningen bedömer artens risk att dö ut över hela jorden.
Läs mer

Om rödlistning i Sverige: Artdatabanken, www.artdatabanken.se
Om rödlistning i världen: International Union for Conservation of Nature, IUCN, www.iucn.org
Vad är CITES?
För att bekämpa olaglig handel med djur och växter finns en internationell överenskommelse om handel, som heter CITES. CITES innebär att utrotningshotade djur och växter inte får köpas eller säljas mellan olika länder utan tillstånd.
CITES klassar olika arter i olika kategorier (som kallas Appendix I, II och III) beroende på hur hotad arten är. Ju större hotet från handeln är desto högre skydd. Inom EU finns ytterligare skydd för arter i CITES. EU:s egen klassning har fyra steg: A-D.

Bild: Steve-Hillebrand
Förbjudet att handla med viltfångade arter
Högst skydd mot handel har de arter som är inom kategori A och B. Här gäller oftast att handel mellan EU och övriga världen är förbjuden utan tillstånd. Arter som är CITES A eller B-klassade får inte heller köpas eller säljas inom EU om det inte kan bevisas att de har lagligt ursprung och inte fångats i det vilda.
Att använda växter eller djur för att tillverka souvenirer och annat är också förbjudet. Den som bryter mot reglerna kan dömas till böter eller fängelse.
Kontrollera spridning av arter

Arter som är CITES C-klassade är utrotningshotade i ett visst land men inte nödvändigtvis i hela världen. CITES D-klassning betyder att en art importeras i så stort antal att de behöver regleras för att inte riskera att sprida sig okontrollerat där de inte hör hemma.





Blending in
Camouflage is when an animal species adopts a type of colour or pattern that helps the animal blend into its surroundings so that they are not visible. There are several different types of camouflage. It is mainly used to protect against predators, or to trick a prey into believing that it’s safe to approach.
Some animals can change colour at will, depending on the environment they are in. But most species have the same camouflage all the time. The leaf-tailed gecko is a lizard that lives in Madagascar, which has adapted its body and colour to resemble a tree branch. The tail looks like a leaf and the whole gecko lizard effectively blends into the background.
Stick insects and leaf insects are both large families, with many species. Stick insects look like thin sticks and some species walk in a wobbly fashion, blending completely into the foliage and branches when the wind blows. Leaf insects mimic leaves, with flat bodies and the colour of surrounding leaves. All of these use this kind of camouflage to avoid being eaten.
Tree creepers are experts at camouflage and can blend in perfectly with the tree trunks where they seek shelter. Their plumage is both beautiful and functional, helping them avoid danger.
Photo: Stefan-Berndtsson-CC-BY
The tawny owl's plumage makes it almost invisible against the tree trunk.
Photo: Magnus-Johansson-CC-BY-SA
The pygmy seahorse looks almost exactly like the corals in its surroundings.
Photo: Rickard-Zerpe-CC-BY-SA
The toothy goby lives in the waters around Indonesia and Malaysia, and resembles the corals it lives in.
Photo: Nick-Hobgood-CC-BY-SA
The leaf-tailed gecko has skin with patterns and colors that resemble the bark of a tree or dry leaves. This allows it to blend into its surroundings and become almost invisible to predators and prey. It's a smart way to protect yourself!
Photo: Charles-J-Sharp-CC-BY-SA
Stick insects camouflage themselves both with their appearance, and by having a movement pattern similar to a trembling twig.
Photo: Jacob-Littlejohn-CC-BY-SA
Leaf insects have developed an amazing camouflage that makes them look exactly like living or dead leaves. This makes it difficult for predators and prey to see it, and gives it a chance to sneak around and find food.
Photo: Cumming-RT-Thurman-JH-Youngdale-S-Tirant-SL-CC-BY
Tree creepers are experts at camouflage and can blend in perfectly with the tree trunks where they seek shelter. Their plumage is both beautiful and functional, helping them avoid danger.
Photo: Stefan-Berndtsson-CC-BY
The tawny owl's plumage makes it almost invisible against the tree trunk.
Photo: Magnus-Johansson-CC-BY-SA
The pygmy seahorse looks almost exactly like the corals in its surroundings.
Photo: Rickard-Zerpe-CC-BY-SA
The toothy goby lives in the waters around Indonesia and Malaysia, and resembles the corals it lives in.
Photo: Nick-Hobgood-CC-BY-SA
The leaf-tailed gecko has skin with patterns and colors that resemble the bark of a tree or dry leaves. This allows it to blend into its surroundings and become almost invisible to predators and prey. It's a smart way to protect yourself!
Photo: Charles-J-Sharp-CC-BY-SA
Stick insects camouflage themselves both with their appearance, and by having a movement pattern similar to a trembling twig.
Photo: Jacob-Littlejohn-CC-BY-SA
Leaf insects have developed an amazing camouflage that makes them look exactly like living or dead leaves. This makes it difficult for predators and prey to see it, and gives it a chance to sneak around and find food.
Photo: Cumming-RT-Thurman-JH-Youngdale-S-Tirant-SL-CC-BY
Tree creepers are experts at camouflage and can blend in perfectly with the tree trunks where they seek shelter. Their plumage is both beautiful and functional, helping them avoid danger.
Photo: Stefan-Berndtsson-CC-BY
Disappearing against tree trunks and rotting leaves
The Eurasian treecreeper is a common bird species in Sweden, and when it climb tree trunks it blends in perfectly with the background. Owls also wear matching colours on their plumage, so as not to be seen among the trees. Tawny owls are very difficult to spot when perched in tree hollows. Owls use camouflage both for hunting and to avoid foxes and other predators.
The ghost mantis is an insect with a body that has adapted to hiding among rotting leaves. It is a predator and uses this technique to hunt. The Indian leafwing is a butterfly that blends in with the trees it rests on. When resting, it closes its wings to resemble a dead leaf.
The Gaboon viper is a highly venomous snake that lives on the ground in Africa. It has a colour pattern that makes it blend in with the background of dead leaves that have fallen from trees, and it is a successful hunter.
Can you see the snake? It is difficult to detect. Look for the head which is shaped like a leaf. The Gaboon viper lives on the ground and is active at night. During the day it mostly rests.
The Surinam horned frog is a frog that lives in the Amazon. It has small horns on its head and colors that make it blend in completely among fallen leaves. It also uses the strategy to hunt.
Photo: Andreas-Schluter-CC-BY-SA
The ghost mantis is a praying mantis that blends in perfectly among rotting leaves. It is a predator and uses its camouflage to hunt.
Photo: SAplants-CC-BY-SA
The Indian leafwing butterfly blends in perfectly with the trees it rests on when it folds its wings.
Photo: D.-Gordon-E.-Robertson-CC-BY-SA
Can you see the snake? It is difficult to detect. Look for the head which is shaped like a leaf. The Gaboon viper lives on the ground and is active at night. During the day it mostly rests.
The Surinam horned frog is a frog that lives in the Amazon. It has small horns on its head and colors that make it blend in completely among fallen leaves. It also uses the strategy to hunt.
Photo: Andreas-Schluter-CC-BY-SA
The ghost mantis is a praying mantis that blends in perfectly among rotting leaves. It is a predator and uses its camouflage to hunt.
Photo: SAplants-CC-BY-SA
The Indian leafwing butterfly blends in perfectly with the trees it rests on when it folds its wings.
Photo: D.-Gordon-E.-Robertson-CC-BY-SA
Henkel’s leaf-tailed gecko
Uroplatus henkeli




Looks like the bark of a tree
Henkel’s leaf-tailed gecko is a forest-dwelling lizard that lives in the trees of Madagascar. The lizard is mainly active in the hours around sunrise and at night. During the day it rests on a branch, often with its head pointing downwards. When perched on a branch or trunk, Henkel’s leaf-tailed gecko is perfectly camouflaged. Its skin looks like bark or lichen, and along the edges of its body it has skin flaps that blur the boundary between the lizard and the tree. The tail can resemble a dried leaf. Henkel’s leaf-tailed gecko lives almost its entire life in the trees, except for when the female is laying eggs. When this happens, she descends to the ground and lays her eggs in soft, moist soil.
Some species of Leaf-tailed geckos looks like dead leaves.
Photo: Alextelford-CC-BY-SA
A Leaf-tailed gecko looking like a dead leaf.
Photo: Charles-J-Sharp-CC-BY-SA
Leaf-tailed geckos are experts on hiding.
Photo: Charles-J-Sharp-CC-BY-SA
A kind of Leaf-tailed Gecko.
Photo: Brian-Gratwicke-CC-BY
A Leaf-tailed Gecko, Uroplatus sikorae species.
Photo: Pasha-Kirillov-CC-BY-SA
A Leaf-tailed gecko imitating a tree branch with lichen.
Bild: Christophe-Germain-CC-BY-SA
Some species of Leaf-tailed geckos looks like dead leaves.
Photo: Alextelford-CC-BY-SA
A Leaf-tailed gecko looking like a dead leaf.
Photo: Charles-J-Sharp-CC-BY-SA
Leaf-tailed geckos are experts on hiding.
Photo: Charles-J-Sharp-CC-BY-SA
A kind of Leaf-tailed Gecko.
Photo: Brian-Gratwicke-CC-BY
A Leaf-tailed Gecko, Uroplatus sikorae species.
Photo: Pasha-Kirillov-CC-BY-SA
A Leaf-tailed gecko imitating a tree branch with lichen.
Bild: Christophe-Germain-CC-BY-SA
Found in Madagascar only
Some species are only found in one place in the world. This is called being endemic to that area. Henkel’s leaf-tailed gecko is endemic, inhabiting only three small areas in Madagascar. The species is endangered, mainly due to deforestation in Madagascar. But the leaf-tailed gecko is also a popular pet, and is therefore captured and sold.
A leaf-tailed gecko trying to scare with its large mouth and loud shrieking.
Photo: Brian-Gratwicke-CC-BY
Under the toes of the leaf-tailed gecko, there are many small skin flaps called lamellae. The lamellae make the lizard able to climb and stick onto many different surfaces, even hanging upside down.
Photo: alumroot-CC-BY-NC
A Henkel's leaf-tailed gecko has caught an insect.
Photo: Marco-Schmidt-CC-BY-SA
Newly hatched Henkel's leaf-tailed gecko.
Photo: Leonora-Enking-CC-BY-SA
A leaf-tailed gecko trying to scare with its large mouth and loud shrieking.
Photo: Brian-Gratwicke-CC-BY
Under the toes of the leaf-tailed gecko, there are many small skin flaps called lamellae. The lamellae make the lizard able to climb and stick onto many different surfaces, even hanging upside down.
Photo: alumroot-CC-BY-NC
A Henkel's leaf-tailed gecko has caught an insect.
Photo: Marco-Schmidt-CC-BY-SA
Newly hatched Henkel's leaf-tailed gecko.
Photo: Leonora-Enking-CC-BY-SA
No eyelids
The leaf-tailed gecko has no eyelids! When it needs to remove dirt, it licks itself across the eyes. When the lizard is asleep, its pupils contract so that only four small black dots are visible along a line in the middle of the eye. Under their feet, the leaf-tailed gecko has small flaps with tiny hairs on them. This allows their feet to stick to all sorts of surfaces. The lizard can even hang upside down on glass!
Distribution worldwide
Madagascar.
White marking = Distribution

Threat based on the Red List

Trade regulations
CITES: B-listed.
Standing’s day gecko
Phelsuma standingi




Hatches with vibrant colours
Standing’s day gecko is, just as the name suggests, active during the day. Most other species of gecko lizards are nocturnal. That’s why they are often brown or greyish in colour, so they can blend in as well as possible when resting on tree trunks during the day. The day gecko group, on the other hand, has bright green colours that provide good cover when they are dashing about or basking among the leaves. The colours of the Standing’s day gecko are at their most intense when they are young, and fade as they mature. Colours can also vary depending on how intense the sunlight is.

Photo: Murray-Foubister-CC-BY-SA
Lives in Madagascar only
Some species are only found in one place in the world. This is called being endemic to that area. Standing’s day gecko is endemic, living in a forested area in the southwest of Madagascar only. The species is declining greatly in numbers, partly due to climate change and deforestation. In addition, Standing’s day gecko is a popular pet, and has been captured and sold on a large scale. When Standing’s day gecko feels threatened, by a predator or a human, it will release its tail. This confuses the predator, and the lizard may run away. Eventually, a new tail grows, but it may not be as long and as big as the first one.
A young Standing's day gecko.
Photo: jerryoldenettel-CC-BY-NC-SA
An adult Standing's day gecko with lighter colours.
Photo: Paul-Ritchie-CC-BY-NC-ND
Female Standing's day gecko often has large chalk sacks on the back of their heads.
Photo: Hectonichus-CC-BY-SA
A young Standing's day gecko.
Photo: jerryoldenettel-CC-BY-NC-SA
An adult Standing's day gecko with lighter colours.
Photo: Paul-Ritchie-CC-BY-NC-ND
Female Standing's day gecko often has large chalk sacks on the back of their heads.
Photo: Hectonichus-CC-BY-SA
A young Standing's day gecko.
Photo: jerryoldenettel-CC-BY-NC-SA
Chalk sacs on the back of its head
Standing’s day gecko lives in pairs. The easiest way to tell a female from a male is that the female has two distinct skin sacs on the back of her head. These are called chalk sacs, in which the female collects calcium in order to produce good, durable shells for her eggs. Both male and female Standing’s day geckos are aggressive and territorial when it is time for mating. Among geckos, it is common for males to be territorial, but for females it is highly unusual. Once the lizards have mated, the female lays her eggs in a protected cavity in the trees, and the eggs hatch after just over two months.
Distribution worldwide
South-west Madagascar.

Threat based on the Red List

Trade regulations
CITES: B-listed.
What is the Red List?
The Red List is a way to assess whether different animal and plant species are at risk of extinction based on criteria such as how many animals or plants of a species exist and how widely distributed they are. A national Red List assesses a species’ risk of dying out within national borders. The international Red List assesses a species’ risk of dying out worldwide.
Read more

About the Red List in Sweden: The Swedish Species Information Centre (Artdatabanken), www.artdatabanken.se/en/
About the Red List worldwide: The International Union for Conservation of Nature (IUCN), www.iucn.org
What is CITES?
CITES (the Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora) is a treaty that makes it illegal to buy or sell animals and plants that are at risk of extinction between countries without a permit.
CITES classifies species into different categories (called Appendix I, II and III) depending on how endangered each species is. In addition, the more the species is threatened by international trade, the higher its level of protection. Within the EU, CITES-listed species are further classified and protected by the EU’s own classification system. This has four Annexes, from A to D.

Photo: Steve-Hillebrand
Ban on trading wild-caught species
The highest protection against trade is given to CITES-listed species included in the EU’s Annexes A and B. Usually this means that trade between the EU and the rest of the world is illegal without a permit. There is also a ban on trading these species within the EU unless it can be proved that they have a lawful origin and were not caught in the wild.
It is also forbidden to use plants or animals to make souvenirs etc. Anyone who breaks these regulations can be fined or imprisoned.
Controlling the spread of species

CITES-listed species that are in the EU’s Annex C are classified as endangered in at least one country but not necessarily in the whole world. An Annex D classification means that individual members of a species may be imported to the extent that they do not need to be regulated to avoid any risk of them spreading uncontrollably where they do not belong.