Kaja

Corvus monedula

Storlek: Ca 35 cm, med ett vingspann på ca 64-73 cm. 
Ålder: Ca 10-20 år. 
Äter: Kajan är allätare, främst äter den insekter och andra ryggradslösa djur, frukter, frön, växtdelar, trafikdödade djur och ägg. Den är också duktig på att söka genom och hitta foder i avfall från människor. 

Mycket vanlig i Skåne 

Kajan tillhör familjen kråkfåglar. Arten är livskraftig och mycket anpassningsbar och lever i glesa skogar, jordbrukslandskap, bergsklippor vid havet och i städer.  När arten blir jagad eller rädd, burrar den upp fjädrarna, sänker näbben och håller ut vingarna och stjärtfjädrarna. Kajan är en skicklig flygare och många individer flyger ofta tätt tillsammans i flockar. Den söker sig gärna aktivt till människor och bebyggelse och kommunicerar ljudlig med många läten. Det finns fyra underarter spridda över Europa, Ryssland, Ukraina, västra Asien och i delar av norra Afrika. 

Förebådar krig och sjukdom 

Kajor lever och häckar gärna tillsammans i kolonier med komplex social struktur. De häckar främst i ihåliga träd och holkar, men de bygger också gärna sina bon i skorstenar. Kajan bildar par där föräldrarna hjälps åt hela tiden. 

Det finns en gammal myt om att många kajor som uppträder vid ett och samma tillfälle, förebådar krig och sjukdom. 

Mycket intelligenta 

Många experiment om kråkfåglar har gjorts, bland annat med kajor. Kråkfåglar har en helt annorlunda hjärna än däggdjur, med mycket tätt mellan nervcellerna. Forskning har visat att kråkfåglar är mycket sociala och läraktiga. En kråkfågel kan förstå andra kråkfåglars intentioner, deras förhållanden mellan varandra och känslor. Kråkfåglar kan också försonas efter konflikter, trösta varandra och uttrycka sig med sina artfränder, på liknande sätt som människoapor och människor gör. De har utmärkt minne av både andra kråkfåglar och människor de återser efter lång tid. Kråkfåglar kan även göra viss planering för framtiden och de kan böja till och använda redskap.    

Foto: Kathy Büscher CC-BY