Råka
Corvus frugilegus




Lever i kolonier
Råkor lever i stora kolonier, I parken Karlslund i Landskronas norra utkant lär Sveriges största råkkoloni finnas. På en yta mindre än en kvadratkilometer häckar årligen omkring 40 000 par där. Råkan är mycket vanlig i Skåne, men finns också på andra platser i södra Sverige och på Öland och Gotland. Råkor är mycket sociala och älskar flyglekar, med sociala regler för leken, där flera individer flyger tillsammans med tvära kast. Råkan är aktiv ungefär en timme innan soluppgång, fram till efter solnedgång.
Råkor, en vuxen och en juvenil. Foto: John Haslam CC-BY
Råkunge. Foto: Public Domain
Foto: hedera baltica CC-BY-SA
Råkflock. Foto: Bernd Schwabe CC-BY-SA
Livslånga förhållanden
Hanen och honan lever i livslånga monogama förhållanden. Honan bygger boet och hanen förser henne med material. Råkor häckar i stora kolonier där det finns mängder av bon i bara några få träd. Honan lägger 2-3 ägg som ruvas 16-20 dagar och hon matas av hanen under tiden hon ruvar. Båda föräldrarna hjälps åt med ungarna och de får hjälp av föräldrarna under lång tid efter de lämnat boet.

Vill leva på jordbruksslätter och i städer
Råkan tycker om att leva på stora jordbruksslätter och den är mycket väl anpassad till att leva nära bebyggelse. Den häckar gärna i parker. Det finns en västlig och en östlig underart med utbredning i Europa, Asien norr om Himalaya, centrala delarna av Arabiska halvön och norra Afrika. Råkan är också introducerad av människan på Nya Zeeland.
Råkorna drabbades, liksom ett flertal andra fågelarter, under mitten av 1950-talet hårt av jordbrukets bekämpningsmedel. Många kolonier med råkor försvann. Men sedan förbjöds bekämpningsmedlen som orsakat de värsta problemen och antalet råkor återhämtade sig snabbt.

Mycket intelligenta
Råkan tillsammans med flera andra kråkfåglar, är studerad i många experiment om intelligens där forskarna har kommit fram till att kråkfåglar är mycket sociala och läraktiga. En kråkfågel har förmågan att förstå andra kråkfåglars intentioner, deras förhållanden mellan varandra och känslor. Kråkfåglar kan också försonas efter konflikter, trösta varandra och uttrycka sig med sina artfränder. De minns både andra kråkfåglar och människor de återser efter lång tid.
