Rödräv
Vulpes vulpes




Slug som en räv
Slug som en räv är ett välkänt ordspråk och räven är ett smart och läraktigt djur som är duktig på att variera sin föda och dra nytta av mänsklig bebyggelse. Arten har ett avancerat jaktsätt där den kombinerar syn, hörsel och lukt. Den står stilla och lokaliserar bytet med hörseln, sedan tar den ett skutt upp i luften och dyker på bytet. Men den kan också använda synen och först smyga sig på och sedan hoppa kombinerat med en kort rusch.
Rödräv med vinterpäls. Foto: Patrizia Valenziano CC-BY-SA
Rödräven jagar sork under snön. Foto: Goutham89 CC-BY-SA
Rävspår i snön. Foto: Erfil CC-BY-SA
Rödräv med rävskabb. Foto: Juan lacruz CC-BY
Gäspande rödräv. Foto: Peter G Trimming CC-BY
Vidsträckt utbredningsområde
Rödräv är den mest förekommande arten i hela rävsläktet, den har ett ovanligt stort utbredningsområde. Den lever i Europa, delar av Asien, norra Afrika, norra och centrala Arabiska halvön, Nordamerika ända ner till delar av Mexiko. Dessutom har människan planterat in den i Australien. I Sverige finns rödräven i hela landet. Arten är lätt att känna igen med sin yviga svans med vit spets.
Tar över fjällrävens utrymme
Kombinationen av att rödräven är så anpassningsbar och att klimatet förändras, gör att rödräven delvis tar över fjällrävens utrymme i norra Sverige. Rödrävar kan döda fjällrävar och de är även överlägsna konkurrenter om foder som kadaver och lyor och revir.

Många olika läten
Rödräven har 28 olika skällande, tjutande och morrande läten. De lever i både skogsmark, ängsmark, åkermark och städer. Oftast lever rödräven ensam och skapar ett stort revir som markeras med avföring och urin. Mitt i reviret placerar räven grytet. Rödrävar tar gärna över gryt efter grävlingar och kaniner och grytet kan användas av många generationer rävar. Flera ingångar grävs för att räven ska ha bra flyktgångar.
Rödräven har parningstid under perioden januari-mars och honan är dräktig ca 52 dagar innan hon föder ca 3-6 valpar. Valparna är blinda vid födseln, men öppnar ögonen efter ca 12 dagar. Hanen stannar hos honan och ungarna och hjälper till att skaffa föda och om honan dör, tar han över ansvaret. Om dödligheten hos ungarna är hög eller låg beror på framförallt på tillgången av mat, främst sork.
