Tamduva

Columba livia domestica

Storlek: Ca 33 cm lång, med ca 60-68 cm mellan vingspetsarna.
Livslängd: Ca 5 år för duvor som lever vilt och upp till 15 år i fångenskap
Äter: Frön, gröna skott, knoppar, säd, rester som brödsmulor i städerna och foder från fågelbord.

Förrymda tamdjur

Tamduvan en domesticerad form av klippduva och det är förrymda tamduvor som är ursprunget till dagens stadsduvor. Tamduva är även ett samlingsnamn för duvor som hålls av människan för kött, tävling, brevduvor och utställningsduvor. Utbredningsområdet är det mesta av Europa, delar av Asien, Nordamerika, Sydamerika, Afrika,  Australien och på öar i Stilla havet och Indiska Oceanen samt Sydgeorgien i Antarktis. Den ursprungliga klippduvan har utbredningsområde främst i Mellanöstern, Nordafrika och en del av södra Europa. I Sverige lever tamduvan i alla samhällen och städer, med undantag av delar av Norrland.

En riktig stadsbo

Tamduvan drar nytta av mänsklig bebyggelse och lever ofta i städer. De lever i flockar som är aktiva främst på dagen och vilar och sover tillsammans på nätterna, i byggnader, på väggar, eller i parker. Tamduvor häckar gärna på alla typer av byggnader, både i hålor i byggnader, i fönsternischer och på öppna ytor. Hanen och honan är monogama och håller ihop hela livet och boet byggs av tunna mjuka pinnar, rötter och fjädrar. Honan lägger oftast 2 ägg och föräldrarna skiftas om att ruva i cirka 18 dagar. Ungarna stannar i boet i ungefär 30 dagar. Hanen och honan kan lägga flera kullar på ett år. De häckar framförallt under våren och sommaren, men även vinterhäckning förekommer. Tamduvor har ett karakteristiskt kuttrande läte. Den är jagad av rovfåglar och tamkatter och föräldrarna är alerta för att skydda sina ungar.

Tamduvan har varit domesticerad i cirka 3000 år, och det finns en stor variation av färger. Foto: Retro-Lenses CC-BY

Utmärkt minne

Tamduvan har varit domesticerad sedan ungefär 3000 år sedan och det finns en stor variation av färger. Den har ett strålande lokalsinne och utmärkt minne och har visat detta i ett flertal minnestester gjorda av forskare på bland annat Cambridge University. Duvorna kan spara foder och veta när det sparade fodret måste ätas för att inte hinna bli dåligt. Duvorna kan också visa forskarna genom att markera med näbben på symboler, vad de sett och upplevt både för en stund sedan och för en längre tid sedan.

Tamduvor i Indien. Foto: Simranjeet Sidhu CC-BY-SA