Vad är mimikry?

I naturen är konkurrensen om livsutrymmet hård och farorna är många. För att skydda sig använder djur och växter sig ibland av det som kallas för mimikry. Det betyder att de härmar utseende eller beteende hos farliga eller giftiga arter för att skrämma bort rovdjur och undvika att bli uppätna.

Mimikry är vanligt förekommande i naturen och kan ske på många olika sätt. Det finns två olika sorters mimikry, de kallas ”defensiv” och ”aggressiv”. Defensiv mimikry handlar om att skydda sig från att bli uppäten. Aggressiv mimikry är ovanligare, och handlar om att likna något ofarligt för att komma närmare sitt byte.

Blomflugor liknar getingar

Ett exempel på defensiv mimikry kan vi se hos blomflugan. Blomflugan är en vanlig insekt i Sverige och det finns många olika sorters blomflugor. Blomflugan är en ofarlig nektar- och pollenätande insekt, men den härmar den giftiga och farliga getingens utseende för att lura rovdjur som annars skulle kunna äta upp dem. Blomflugans svarta och gula ränder påminner om getingens ränder i samma färger. En del blomflugor är lite hårigare och påminner mer om humlor.

Mjölksnoken, som lever i Nord- och Sydamerika härmar utseendet på de giftiga korallormarna för att undkomma fiender. Men att härma en annan art för bra kan vara farligt och motverka sitt syfte. Ibland slår människor ihjäl både mjölksnokar och blomflugor för att de liknar de farliga originalen.

Spindlar som luktar som myggor

Aggressiv mimikry kan också se ut på olika vis. Rovdjur kan härma sina bytesdjur för att komma närmare sitt byte. Det finns spindlar som släpper ut doftämnen (feromoner) som efterliknar de dofter som parningsvilliga mygghonor har. Spindeln lockar till sig mygghanar som blir uppätna när de kommer för att para sig.

Gökägg i andra fåglars bon

Det finns arter som parasiterar på en annan art genom att lägga ägg i deras bon. Antingen för att låta den andra arten föda upp deras ungar eller för att den andra arten blir föda åt de egna nykläckta ungarna. Det är också en form av aggressiv mimikry.

Gökfåglar lägger sina ägg i andra fåglars bon. Gökäggen år ganska små och påminner om de andra fåglarnas ägg. När gökungen kläcks knuffar den ut de andra ungarna och blir ensam kvar i boet. Där får den all mat den behöver – från den andra artens fågelföräldrar.