Bofink
Fringilla coelebs




Talar dialekt
I olika områden har bofinken olika läten, så kallade regionala dialekter. En ung bofink lär sig att sjunga under sin första vår genom att härma andra bofinkar. De melodier som de lär sig på det sättet sjunger de sedan under resten av livet.

Mycket vanlig
Bofinken är en ganska orädd fågel som är ungefär lika stor som en gråsparv, men slankare och med längre stjärt. Tillsammans med lövsångaren är bofinken Sveriges vanligaste fågel. Det finns ca 10 miljoner par i Sverige. Den är också Skånes vanligaste häckfågel, 350 000 par häckar här.
Bofinkar förekommer ända ner till södra Europa, västra Asien, nordvästra Afrika, Kanarieöarna och Madeira. Arten har också introducerats till Nya Zeeland där den finns på både nord- och sydön.
Bofinkshona bygger bo. Bild: David Wilmot CC-BY
Bofinkshane som sjunger. Bild: Grzegorz Gołębiowski CC-BY-SA
Bofinkshane äter en larv. Bild: Serge Serebro CC-BY-SA
Bofinkspar vid fågelmatning. Bild: Remi Jouan CC-BY
En flock med bofinkar. Bild: ajmatthehiddenhouse CC-BY-NC
Både flytt- och stannfågel
En del bofinkar är flyttfåglar och övervintrar i södra Europa och norra Afrika. Särskilt honor med sina årsungar lämnar häckningsområdet på vintern, medan en del äldre bofinkshanar övervintrar i sitt revir. Under höstflytten passerar flera miljoner bofinkar genom Skåne.
Bofinksungar i sitt bo. Bild: Karduelis Public Domain
Bofinksunge. Bild: Ірина Куроченко CC-BY-SA
Bofinkar parar sig. Bild: hedera.baltica CC-BY-SA
Två kullar
Bofinkshonan lägger två kullar med 3-6 ägg om året. Men under varma somrar kan hon lägga ännu fler kullar. Vid fara gömmer hon sig i boet genom att huka sig så djupt som möjligt. Äggen ruvas i ca två veckor. När ungarna kläckts får de mat av båda föräldrarna. Efter ytterligare ca två veckor lämnar ungarna boet.
