Lövsångare
Phylloscopus trochilus




Speciell sång
Lövsångaren är mycket anpassningsbar och lever och häckar i alla typer av miljöer där det finns träd och buskar. Den är ljust gröngul med vitt eller gulvitt bröst och buk. Den har en liten, smal, spetsig näbb som ett kännetecken. Näbben har en liten hake i spetsen och detta fungerar som ett redskap för att gripa tag i små insekter och annat. Lövsångaren har en alldeles speciell sång som hörs på långt håll, med höga toner i början och sedan ett vemodigt uttonande av kvittrandet.

Liten fågel som flyger långt
Lövsångare är Sveriges mest spridda fågelart geografiskt. Den är också en av de vanligaste. Den lever i stora delar av Europa och Asien. På vinterhalvåret flyttar lövsångaren riktigt långt från Sverige. Den flyger ända till söder om Sahara i Afrika där den tillbringar hela vinterhalvåret. Överallt där arten har utbredningsområde, är den en av den vanligaste och mest utbredda fågeln. Det finns cirka 150 miljoner individer av lövsångare i världen. Bara i Sverige häckar cirka 13 miljoner par varje år.
Samlar mat. foto: sighmanb-CC-BY
Ungar i bo. Foto: Hangsna CC BY SA
Sjungande lövsångare. foto: Rob Zweers CC-BY
Samlar mat. foto: sighmanb-CC-BY
Ungar i bo. Foto: Hangsna CC BY SA
Sjungande lövsångare. foto: Rob Zweers CC-BY
Samlar mat. foto: sighmanb-CC-BY
Bo på marken
Lövsångaren bygger bo på marken i skydd av en grästuva eller nedhängande gren och honan bygger ett takvalv på boet. Boet konstrueras av främst mossa och löv och kläs noga med fjädrar. Honan lägger 6-7 ägg i maj-juni, äggen ruvas i cirka 13 dagar. Ungarna matas av båda föräldrarna och är flygfärdiga efter ca 13-14 dagar. Föräldrarna lägger två kullar per säsong. Lövsångaren har behov av att leta mat både till sig själv och ungarna nästan all sin vakna tid. Den söker systematiskt men ger ett livligt nästan rastlöst intryck i sitt födosökande.
