Att lysa i mörkret

Många organismer, både djur, växter och svampar, har förmågan att skapa och sända ut ljus från den egna kroppen. Detta kallas för bioluminiscens. Ljuset bildas med hjälp av egna enzymer och pigment som reagerar med syremolekyler, eller med hjälp av bakterier som alstrar ljus. I naturen används bioluminiscens på många olika sätt. Det är vanligast i haven, men förekommer även på land.

Fisk med lysande metspö

Djuphavsmarulken lever på så stort djup att solljuset inte når ner. Den använder bioluminiscens för att söka mat. Djuphavsmarulken har en ombildad fena vid huvudet med en topp längst ut. I toppen lever bakterier som sänder ut ljus. Fenan fungerar som ett metspö, som lockar till sig fisk som djuphavsmarulken sedan slukar.

Skorpioners lysande skal

Nästan alla arter av skorpioner lyser på ett sätt som kallas flourescens. När skorpionens kropp tar emot UV-ljus, till exempel under fullmånenätter, absorberas UV-strålningen och skickas ut igen i form av ett blågrönt sken. Det blågröna ljuset är i en våglängd som vi människor kan se, till skillnad från UV. Forskarna har länge försökt ta reda på varför skorpioner lyser i mörkret. Ingen vet säkert, men troligtvis beror det på att skorpionen använder hela kroppen som ett stort öga. När ämnen i skorpionens skal reagerar med UV-ljuset vet skorpionen att den behöver vara försiktig och gömma sig.

Förvirrande ljusblixtar på natten

I slutet av sommaren kan man ibland se hur havsvattnet lyses upp av ett blågrönt sken. Det kallas för mareld. Marelden orsakas av växtplankton som är små encelliga alger. Eftersom växtplankton är föda åt många djur behöver de skydda sig. Genom att sända ut ljusblixtar försöker de förvirra eller skrämma bort angripare. Ljusblixtarna kan också locka till sig större fiskar som äter upp planktonätarna. I Sverige är mareld vanligast längs västkusten, men det förkommer även i Östersjön.

Eldflugor och lysmaskar

Eldflugan är egentligen en flygande skalbagge. Den sänder ut blinkande ljus när den flyger omkring på natten. Det är oftast hanen som blinkar. Blinkandet lockar till sig honor. Hos en del arter av eldflugor blinkar hanarna gemensamt i samma takt. Det gör dom för att honorna ska hitta rätt, och inte bli förvirrade av eldflugehanar av en annan art. Eldflugor finns inte i Sverige, men det gör i stället lysmaskar. Det är också är en lysande skalbagge. Det finns cirka 100 arter av lysmask runt om i världen. Två av dom finns i Sverige. Här är det honan som lyser. Hon kan inte flyga, utan sitter i gräs och på grenar och lyser med ett grönt sken. Honan kan lysa i flera timmar för att locka till sig hanar som hon kan para sig med. Men även hanarna och larverna lyser svagt. Det gröna ljuset signalerar också att lysmasken inte smakar gott och skrämmer bort djur som vill äta dom.