Varför är Koljan utrotningshotad? 

Koljan hotas av utfiskning. Den var tidigare en viktig matfisk och fiskades intensivt i Sverige, men fångsterna har minskat dramatiskt. Sedan 1920-talet har koljan minskat med över 95 % bland de fiskar som yrkesfiskare får upp i sina nät. 
Det svenska beståndet av kolja kraschade redan på 1970-talet. Mycket tyder på att beståndet av kolja, precis som torsken, har varit uppdelad på många lokala platser på västkusten där koljan har lekt, alltså fortplantat sig. Människans kunskap om koljans historiska lekplatser är dålig och idag känner vi bara till någon enstaka plats där lek fortfarande förekommer. Troligtvis har vi förstört många av koljans lekplatser, för lång tid framöver.  

Användes till schackpjäser 

Kolja är en storväxt torskfisk med överbett, minimal skäggtöm och en stor mörk fläck ovanför vardera bröstfenan. Koljan kan bli upp till 1 meter lång och kan väga upp till 16 kilo, men i svenska vatten är den oftast ungefär 50 centimeter och väger sällan mer än 3 kilo. Koljan har uppsvällda, elfenbenslika delar på sina nyckelben. Förr användes dessa av islänningarna för att snida schackpjäser. 

Koljan lever i stim, oftast på mellan 10 och 200 meters djup, men de simmar regelbundet ner till havsbottnen för att söka föda. Koljan är en rovfisk som är specialiserad på bottenlevande ryggradslösa djur som kräftdjur, maskar, blötdjur och tagghudingar, men den äter också andra fiskar och fiskägg. 

Koljan tillhör de större torskfiskarna och anses vara en välsmakande matfisk. Ofta görs både fiskbullar och ”fish and chips” just på kolja.  

Vad görs för att skydda Koljan? 

I svenska kustvatten är koljan helt fredad från fiske första kvartalet varje år, som på ett ungefär motsvarar koljans lekperiod. Koljan skyddas utöver det genom fiskekvoter antagna av EU för hur mycket kolja som får tas upp på ett år. Världsnaturfonden WWF avråder från att äta kolja fiskad i Skagerak och Kattegatt.