Karljohansvamp

Kunglig namngivning 

I det gamla bondesamhället användes svamp bland annat som fnöske vid eldning, men sällan som mat. Det var bara överklassen som tog intryck av den franska matkulturen där svamp ingick, men när Kung Karl XIV Johan tog med sig sina franska vanor till Sverige introducerade han den ädlaste matsvampen i Europa. Svampen som tidigare kallades stensopp fick därefter heta karljohan.  

Populär matsvamp 

Karljohan är en av våra populäraste matsvampar, framför allt i Frankrike och Italien. Den har en mild, nötlik smak och används i all möjlig mat. Den är bra att torka och får då lång hållbarhet. Stensopp kan ganska lätt förväxlas med gallsopp, vilken har starkt bitter smak. Råkar man blanda i denna sopp i en maträtt tar gallsoppens smak helt över och förstör maten. Årligen konsumeras mellan 20 000 och 100 000 ton karljohansvamp. Inte bara människor äter karljohan, utan även larver av olika slag, sniglar, möss och ekorrar. 

I symbios med ett träd 

Karljohansvamp bildar mykorrhiza, vilket betyder att svampens mycel lever i symbios med ett värdträd. Svampen är beroende av värdträdet. Tunna underjordiska svamptrådar tränger in i rötterna på trädet och hjälper det att ta upp vatten och närsalter. Trädet ger svampen organiska föreningar som hjälpen svampen att överleva. Svampen kan också ge trädet antibiotika som försvar mot parasitangrepp. 

Karljohanår 

Svampen växer i nästan hela Europa, delar av Nordamerika, och stora delar av Asien. Den har dessutom blivit inplanterad i södra Afrika, Australien, nya Zeeland och Brasilien. Karljohan förekommer i barr- och lövskog över hela Skandinavien. Vissa år uppträder den i stora mängder, det brukar kallas karljohanår.