När människan flyttar arter

Ibland flyttar människor medvetet djur eller växter från en plats i världen till en annan. Syftet kan vara att arten ska göra nytta på sin nya plats, till exempel äta upp skadedjur. Det kan också vara arter vi vill ha som husdjur eller plantera i våra trädgårdar. Vissa arter har flyttats för att kunna jagas eller fiskas.

Invasiva arter

Vissa arter som flyttas till nya platser har helt andra förutsättningar att överleva än de arter som finns där naturligt. Den nya arten kan vara snabbare på att föröka sig, bättre på att jaga, kan äta fler sorters mat och sakna naturliga fiender.

När en art inte har några naturliga fiender och sprider sig okontrollerat på en plats där den inte hör hemma kallas den invasiv. Risken är stor att den tränger undan andra arter och rubbar ekosystem.   

Skadedjursbekämpning gick fel

I Australien hade ägare till sockerrörsodlingar bekymmer med skadedjur som förstörde odlingarna. Detta skulle lösas genom att agapaddan som fanns i andra delar av världen skulle föras in i Australien och äta upp skadedjuren.

Men eftersom agapaddorna är mycket giftiga hade de inga naturliga fiender i Australien. De spreds okontrollerat över Australien och till Oceaniens ögrupper och Karibien.

Invasiva arter i Sverige

I Sverige finns också invasiva arter! Ett exempel är mårdhunden, som planterades in i västra Ryssland för att jagas för sin päls. Den har spritt sig via Finland till Sverige. Den äter upp andra djur som fåglar och groddjur. Mårdhunden är också ett stort problem för att den sprider parasiter och sjukdomar. I Sverige är därför jakt på mårdhund tillåtet året runt. 

Vad kan jag göra?

•Släpp aldrig ut djur i natur som de inte hör hemma i. Till exempel om du har ett husdjur du inte längre kan ha kvar. I Pildammsparken i Malmö har människor ibland släppt ut sköldpaddor som absolut inte ska vara där. 

•Ta reda på vilka djur och växter som är invasiva och rapportera om du ser någon av dem. Det kan du göra på Havs- och vattenmyndighetens sida www.havochvatten.se/rappen, eller till Artdatabanken på www.invasivaarter.nu 

Agapadda

Livsfarligt gift

Agapaddan är mycket giftig. Därför har den inga naturliga fiender. Om en saltvattenskrokodil som väger 1300 kg äter en agapadda kan krokodilen dö.

Agapaddan utsöndrar gift genom körtlar på ryggen när den känner sig hotad. Giftet består bland annat av bufotenin som ger hallucinationer. 

Narkotikaklassat

Giftet bufotenin är narkotikaklassat i Australien. Det finns människor som har slickat på Agapaddan, för att försöka få ett psykedeliskt rus.

Praktkalot

Kallas blodsugarödla och rör ögonen som en kameleont!

Praktkaloten har lång svans, taggar längs ryggen och vassa klor som hjälper den att klättra i träd. Under parningstid blir praktkalothanen extra färgglad, och färgerna kan variera väldigt mycket mellan olika individer. Under hakan har ödlan en hudflik som kan vara vackert röd. Det har gjort att den ibland kallas ”the bloodsucker lizard” (=blodsugarödlan) på engelska, eftersom det ser ut som att den har hakan full av blod. Precis som kameleonter, kan praktkaloten röra sina ögon oberoende av varandra!

En av världens mest spridda ödlearter

Förutom ödlegruppen geckos, är praktkaloten en av världens mest spridda arter av ödlor. Dels har den ett stort, naturligt, utbredningsområde. Det sträcker sig från Mellanöstern till Sydostasien. Men praktkaloten har också spridits av människor till ännu fler platser – där arten inte vanligtvis hör hemma. På till exempel Seychellerna, Borneo och i Florida finns nu praktkaloter, och där räknas ödlan som mycket invasiv. Det betyder att den flyttats till en ny plats, där den ställer till med stora problem – som konkurrens om mat eller utrymme med arter som naturligt lever på den nya platsen.

Kan spara ägg och spermier i kroppen i månader

Praktkaloten kan äta många olika sorters mat och bo i många olika miljöer. Det gör att den blir extra farlig som invasiv art. Den blir könsmogen efter ett år, och kan föröka sig flera gånger per år. Dessutom kan honan spara spermier – eller befruktade ägg – inuti sin kropp i flera månader. Sedan kan hon välja att låta sina ägg bli befruktade och lägga sina ägg, när förhållandena är som bäst. Kommer den då till en ny plats, kan en enda hona lägga grund för en helt ny population av praktkaloter – utan att en hane behövde följa med.

Vad är Rödlistan?

Rödlistning är ett sätt att bedöma om olika djur- och växtarter är utrotningshotade utifrån kriterier som hur många djur eller växter som finns av arten och hur utbredda de är. En nationell rödlistning bedömer artens risk att dö ut inom ett lands gränser. Den internationella rödlistningen bedömer artens risk att dö ut över hela jorden.

Läs mer

Om rödlistning i Sverige: Artdatabanken, www.artdatabanken.se
Om rödlistning i världen: International Union for Conservation of Nature, IUCN, www.iucn.org

Vad är CITES?

För att bekämpa olaglig handel med djur och växter finns en internationell överenskommelse om handel, som heter CITES. CITES innebär att utrotningshotade djur och växter inte får köpas eller säljas mellan olika länder utan tillstånd.

CITES klassar olika arter i olika kategorier (som kallas Appendix I, II och III) beroende på hur hotad arten är. Ju större hotet från handeln är desto högre skydd. Inom EU finns ytterligare skydd för arter i CITES. EU:s egen klassning har fyra steg: A-D. 

Förbjudet att handla med viltfångade arter

Högst skydd mot handel har de arter som är inom kategori A och B. Här gäller oftast att handel mellan EU och övriga världen är förbjuden utan tillstånd. Arter som är CITES A eller B-klassade får inte heller köpas eller säljas inom EU om det inte kan bevisas att de har lagligt ursprung och inte fångats i det vilda.

Att använda växter eller djur för att tillverka souvenirer och annat är också förbjudet. Den som bryter mot reglerna kan dömas till böter eller fängelse. 

Kontrollera spridning av arter

Arter som är CITES C-klassade är utrotningshotade i ett visst land men inte nödvändigtvis i hela världen. CITES D-klassning betyder att en art importeras i så stort antal att de behöver regleras för att inte riskera att sprida sig okontrollerat där de inte hör hemma. 

When people move species

Sometimes people deliberately move animals or plants from one place in the world to another. We may intend for the species to do good its new location, such as by eating pests. We can also want to have species as house pets or to plant in our gardens. Some species have been moved so they can be hunted or fished.

Invasive species

Some species that are moved to new places have totally different abilities to survive than the species that are there naturally. The new species can be faster at reproducing, better at hunting, can eat more kinds of food and have no natural enemies. 

When a species spreads uncontrollably and has no natural enemies in its new habitat it is called invasive. The risk is great that it pushes out other species and disrupts the ecosystem. 

Pest control that went wrong

In Australia owners of sugar cane plantations had big problems with pests that destroyed the plants. The owners planned to solve the problems by bringing cane toads, which lived in other parts of the world, into Australia to eat up the pests.

But because cane toads are very poisonous they had no natural enemies in Australia. They spread uncontrollably across Australia, to the archipelagos of Oceania and to the Caribbean. 

Invasive species in Sweden

There are also invasive species in Sweden! One example is the racoon dog, which was implanted in western Russia to be hunted for its fur. It has spread via Finland to Sweden. It eats up other animals like birds, frogs and toads. The raccoon dog is also a big problem because it spreads parasites and illnesses. In Sweden, hunting racoon dogs is therefore legal all year round.

What can I do?

•Never release animals into nature that do not belong there. For example, if you have a pet that you can no longer keep. Sometimes people have released turtles into Pildammsparken in Malmö that should absolutely not be there.

•Find out what animals and plants that are invasive and report when you see any of them. You can do this at the website of the Swedish Agency for Marine and Water Management (Havs- och vattenmyndigheten) at www.havochvatten.se/rappen, or to the Swedish Species Information Centre (Artdatabanken) at www.invasivaarter.nu 

Cane Toad

Deadly poison

The cane toad is very poisonous. Therefore it has no natural enemies. If a saltwater crocodile that weighs 1,300 kilos eats a cane toad, the crocodile can die.

When it feels threatened, the cane toad secretes poison through glands on its back. The poison includes a chemical called bufotenin, which gives hallucinations. 

Classed as a narcotic

Bufotenin is classed as a narcotic in Australia. Some people have licked a cane toad to try to get a psychedelic buzz. 

Oriental garden lizard

It is called a bloodsucker lizard, and moves its eyes like a chameleon!

The oriental garden lizard has a long tail, spines along its back and sharp claws that help it climb trees. During mating season, the male oriental garden lizard becomes extra colourful, and the colours can vary greatly between different specimens. Under the chin, the lizard has a flap of skin that can be a beautiful red. This has led to it sometimes being called “the bloodsucker lizard” in English, because it looks like it has a chin full of blood. Just like chameleons, the oriental garden lizard can move its eyes independently! 

One of the world’s most widespread lizard species

In addition to the geckos, the oriental garden lizard is one of the world’s most widespread species of lizards. On the one hand, it has a large, natural, distribution. The area stretches from the Middle East to South-east Asia. But the oriental garden lizard has also been spread by humans to even more places – where the species does not usually belong. In the Seychelles, Borneo and Florida, for example, there are now oriental garden lizards, and the lizard is considered very invasive there. This means that it has been moved to a new area, where it causes major problems – such as competition for food or space with species that naturally live in the new area. 

Can store eggs and sperm in the body for months

The oriental garden lizard can eat many different kinds of food and live in many different environments. This makes it particularly dangerous as an invasive species. It reaches sexual maturity after one year, and can reproduce several times a year. In addition, the female can store sperm – or fertilised eggs – inside her body for several months. Then she can choose to let her eggs be fertilised and lay her eggs, when conditions are most optimal. If it then arrives to a new area, a single female can lay the foundation for a whole new population of oriental garden lizards – without being accompanied by a male. 

What is the Red List?

The Red List is a way to assess whether different animal and plant species are at risk of extinction based on criteria such as how many animals or plants of a species exist and how widely distributed they are. A national Red List assesses a species’ risk of dying out within national borders. The international Red List assesses a species’ risk of dying out worldwide. 

Read more

About the Red List in Sweden: The Swedish Species Information Centre (Artdatabanken), www.artdatabanken.se/en/ 
About the Red List worldwide: The International Union for Conservation of Nature (IUCN), www.iucn.org

What is CITES?

CITES (the Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora) is a treaty that makes it illegal to buy or sell animals and plants that are at risk of extinction between countries without a permit.

CITES classifies species into different categories (called Appendix I, II and III) depending on how endangered each species is. In addition, the more the species is threatened by international trade, the higher its level of protection. Within the EU, CITES-listed species are further classified and protected by the EU’s own classification system. This has four Annexes, from A to D. 

Ban on trading wild-caught species

The highest protection against trade is given to CITES-listed species included in the EU’s Annexes A and B. Usually this means that trade between the EU and the rest of the world is illegal without a permit. There is also a ban on trading these species within the EU unless it can be proved that they have a lawful origin and were not caught in the wild.

It is also forbidden to use plants or animals to make souvenirs etc. Anyone who breaks these regulations can be fined or imprisoned.   

Controlling the spread of species

CITES-listed species that are in the EU’s Annex C are classified as endangered in at least one country but not necessarily in the whole world. An Annex D classification means that individual members of a species may be imported to the extent that they do not need to be regulated to avoid any risk of them spreading uncontrollably where they do not belong.