Järv

Gulo gulo

Utbredning i Sverige: Främst i Dalarna, Jämtland, Värmland och Hälsingland.
Utbredning i världen: Norra halvklotet.
Antal i Sverige: Ca 600 individer.
Antal i Eurpoa: Ca 1500-2100 individer.
Klassad som sårbar (VU) i både Sverige och resten av Europa.
Klassad som livskraftig (LC) i världen.

Varför är järven utrotningshotad?

Järven har minskat i antal framför allt på grund av jakt. I början på 1900-talet sköts uppemot 150 järvar varje år i Sverige. 1969 fridlystes den, men än idag förekommer illegal jakt. Dessutom blir järvarnas ungar ibland uppätna av andra järvar. Honan är lätt störd i sin lya, och blir hon orolig kan hon flytta på sina ungar vilket ökar risken att ungarna dör.

Kraftigt mårddjur

Järven är ett rovdjur i familjen mårddjur, den är kraftigt byggd med stora ben och tassar. Med sin korta kropp och mörkbruna eller nästan svarta päls kan den ibland likna en liten björn. Järven blir mellan 60–100 cm med en svans på omkring 13–25 cm och kan väga allt mellan 9–16 kg. Järven finns över norra delen av jorden, i Sverige lever den i fjällen. När det inte är parningstid lever järven helst ensam.

Sprayar illaluktande sekret på sin mat

Järven har ett rykte om sig att vara både blodtörstig och glupsk. Till viss del stämmer det då järvens kroppsliga styrka gör att den lätt kan ta byten som är mycket större än den själv. Men i första hand ägnar sig inte järven åt jakt, utan tar mycket hellre del av andra djurs redan fällda byten. På vintern jagar de oftare eftersom de enkelt kan gå på snön med sina stora tassar. På sommaren lever järven på små däggdjur, fåglar och även bär. Järven samlar sin mat och gräver ned den i en så kallad köttgömma. Sedan sprayar den ett illaluktande sekret, från körtlar kring analen, över maten för att hålla andra djur borta. Samma körtel använder också järven för att markera sitt revir och för att skrämmas när den blir stressad.

Vad görs för att skydda järven?

Järven har sakta återhämtat sig något sedan den fridlystes och för att rädda järven i Sverige har Naturvårdsverket tagit fram ett åtgärdsprogram. Tamboskap som får sina djur dödade av järv har rätt att söka ekonomisk kompensation från svenska staten, något som är en del i den svenska rovdjurspolitiken och kan hjälpa till att minska risken för tjuvjakt på järv. I renskötselområden betalar staten ut ersättning för järvförekomst oberoende av om renar dödas eller inte.

Järven finns upptagen i EU:s Art- och habitatdirektiv och i Bernkonventionen för skyddandet av arter.

Järven liknar, med sin korta kropp och mörkbruna päls, ibland en liten björn. Foto: Matthias Kabel CC-BY