Blåkråka

Varför är blåkråkan utrotningshotad?

Blåkråkan är en flyttfågel, under flytten passerar de oftast medelhavet där de utsätts för jakt. Bekämpningsmedel har minskat tillgången på insekter som blåkråkan äter. Blåkråkan undviker intensivt odlade jordbruksbygder, den lägger oftast sitt bo i trädhålor, gärna ett gammalt bohål efter spillkråka eller gröngöling.
De flesta blåkråkorna finns i Europa, framförallt i öst. De största populationerna finns i Ryssland och Turkiet. Nästan alla europeiska populationer minskar och blåkråkan kategoriserades därför fram tills nyligen som nära hotad (NT). Numera kategoriseras den dock som livskraftig (LC). Det baseras på uppgifter som visar att beståndet i Europa, efter åtgärder, minskar mindre än man tidigare trott och att den centralasiatiska populationen är stabil.

Nationellt utdöd

Blåkråkan har tidigare varit en häckfågel i Sverige. Den äldsta beskrivningen är från Skåne 1655. Den förekom då främst i Skåne och vidare norrut i de östliga landskapen, så långt norrut som det växer ekar, vilket är ungefär till Gävle-trakten. Sedan minskade den, men häckade sporadiskt i sydöstra Sverige. 1967 var sista häckningen, på Fårö utanför Gotland. Numera är blåkråkan en sällsynt gäst hos oss och mellan 1992–2018 observerades endast 19 individer i Sverige.

Skydd genom att kräkas på sig själv

Blåkråkan häckar i par och är starkt revirhävdande. Båda föräldrarna ruvar äggen och matar ungarna. Födan består huvudsakligen av större insekter som oftast jagas från samma sittplats, gärna en död trädgren. I de norra delarna av utbredningsområdet är skalbaggar den viktigaste maten, i Sydeuropa och på övervintringsområdena i Afrika dominerar gräshoppor.
Om blåkråkeungen är hotad av ett rovdjur spyr den ut en illaluktande orange vätska på sig själv för att avskräcka rovdjuret. Lukten varnar också föräldrarna när de återvänder till boet.

Vad görs för att skydda blåkråkan?

Blåkråkan finns med i EU:s fågelskyddsdirektiv och i Bernkonventionen för skyddandet av arter. I flera olika europeiska länder finns nationella åtgärdsprogram för att skydda blåkråkan. Sverige har inga egna åtgärder för att bevara arten då den räknas som nationellt utdöd, och inte heller någon plan för återetablering.
På platser där det finns gott om mat för blåkråkan kan man hjälpa blåkråkan genom att sätta upp fågelholkar. Detta är dock bara en kortvarig lösning. Det viktigaste är att försöka återställa blåkråkans livsmiljöer på platser där de har förstörts.