Stolt fjällskivling
Macrolepiota procera


Stor och pampig
Den stolta fjällskivlingen är en stor och pampig svamp. Riktigt stora exemplar kan få en hatt som är 40 cm bred och de kan bli upp till 40 cm höga. Svampen är en god matsvamp som växer i hagar och på ljusa platser i skogen. Unga exemplar har en klotrund form. När de blir äldre får de en parasolliknande form. För att inte förväxla den med giftiga flugsvampar är de vita fjällen mot mörk botten det bästa kännetecknet. Den stolta fjällskivlingen har också en mandelliknande doft och smak. Lukta men smaka inte på okända svampar!
Foto: George Chernilevsky Public-Domain.
Foto: George Chernilevsky Public-Domain-2.
Foto: By Chrumps CC-BY-SA-4.0.
Foto: George Chernilevsky Public-Domain.
Foto: George Chernilevsky Public-Domain-2.
Foto: By Chrumps CC-BY-SA-4.0.
Foto: George Chernilevsky Public-Domain.
Bildar häxringar
Stolt fjällskivling växer både ensam och i ringar som ibland kallas för häxringar. Många svampar kan växa i ring. Svamparnas rötter som kallas mycel finns i marken sprider sig ibland cirkelvis, svamparna i ringen är alltså samma organism. Ringarna kallas i folkmun för häxringar eller alvringar. Enligt gammal folktro dansade häxorna i ring innan färden till Blåkulla. Där häxorna dansat uppstod häxringar.

Älvor och drakar
Det kunde också vara älvor som gjorde sådana ringar. Det menade den i alla fall svenske prästen och reseskildraren Olaus Magnus i sin bok Historia om de nordiska folken som skrevs på 1500-talet. Å andra sidan berättade han också om att dvärgar slogs mot tranor på Grönland. Svampringarna förekommer i folktro runt om i världen. I Tyrolen menade folk att det var drakar som dansat i ring och att det bara växte flugsvampar i ringen i sju år efteråt. Det ligger en viss sanning i detta då vissa oätliga och ibland giftiga svampar också bildar ringar.
