Ängshök

Circus pygargus

Antal i Sverige: Ca 90 vuxna individer
Antal i världen: Mellan 100 000–500 000 vuxna individer.
Utbredning i Sverige: Häckar på Öland, årligen men sällsynt i Skåne, på Gotland, i Östergötland och Uppland.
Utbredning i världen: Häckar i Europa och Nordafrika österut till Kina. Vintertid flyttar den till tropiska Afrika och Sydasien.
Klassad som starkt hotad (EN) i Sverige.
Klassad som livskraftig (LC) i världen.

Varför är ängshöken utrotningshotad?

Första fyndet av ängshök i Sverige gjordes 1839 och den första häckningen konstaterades 1923. Det har aldrig funnits mängder av ängshök i Sverige, men under de senaste tre generationerna (21 år) har de minskat med cirka 25 %. De flesta ängshökarna i Sverige finns på Öland. Nära hälften av den öländska stammens häckningsplatser är hotade av röjning för bete åt tamdjur, igenväxning, duvhökar och permanent mänsklig störning.

Ängshökens häckningsområde är väldigt specifikt. De behöver ha öppen hed- eller ängsmark med snår och större bestånd an hundkäx och nässlor. Ängshöken placerar sitt bo i hög växtlighet, om de inte hittar denna typ av biotop naturligt så bygger de på vissa ställen sitt bo på jordbruksfält, då riskerar tidig skörd att störa fåglarna. 

Ängshöken har också varit hårt drabbad av äggsamlare, med flera fall kända från Sverige.

Ängshöken är en långvingad och långstjärtad rovfågel. Hanen är blågrå med svarta vingspetsar.

Allmänt om ängshöken

Ängshöken är en flyttfågel som tillbringar vintern på den afrikanska savannen eller i södra indien. Den flyttar i augusti-september och återkommer i slutet av april eller i maj. Ängshökhonan lägger en kull med 4–5 ägg i slutet av maj. Honan och ungarna får mat av hanen under ruvning och när ungarna är små. Det är inte ovanligt att hanarna har ungar med flera honor som han måste leta mat åt.

Ängshöken äter helst smågnagare men även större insekter och fåglar. Ängshöken blir själv jagad av räv, kråka och framför allt duvhök. Även mink kan jaga ängshöken.

Vad görs för att skydda ängshöken?

Skydd och vård av ängshökens häcklokaler är nödvändiga om arten skall ha en framtid i Sverige. Här är ängshöken fridlyst och Naturvårdsverket har antagit ett åtgärdsprogram för att skydda ängshöken i Sverige.

Ängshöken är också skyddad enligt EUs fågeldirektiv, Bernkonventionen och bonnkonventionen. De är skyddade mot internationell handel enligt CITES bilaga A. CITES innebär att utrotningshotade djur och växter inte får köpas eller säljas mellan olika länder utan tillstånd. CITES klassar olika arter i olika kategorier (som inom EU kallas bilaga A till D) beroende på hur hotad arten är.

Honan är övervägande brunfärgad. Även unga fåglar (juvenila) är bruna. Det är svårt att se skillnad på honor och juvenila individer.