Glasögon

Glasögon, brillor, glojärn, glajor, kärt barn har många namn.

Förr i tiden kunde synförändringar innebära slutet för ens arbetsliv. Till exempel Hantverkare och konstnärer kunde inte längre utföra sina arbeten. När glasögonen uppfanns på 1200-talet var det både en revolutionerande och en exklusiv uppfinning. Det var bara de extremt rika som hade råd att skaffa glasögon och därför fick de snabbt hög status. De som bar glasögon ansågs vara bildade och kloka. En del rika människor skaffade glasögon utan slipning.

Synstenar

En del ädelstenar bryter ljuset och kan lindra bländningssymtom, men ger ingen bättre skärpa. Dessa användes som så kallade synstenar. De sägs ha använts av den romerske kejsaren Nero. Han använde sig av en smaragd för att kunna se på gladiatorspelen. På Gotland har arkeologer hittat Visbylinserna som är av slipad bergskristall infattad i silver. De tros ha använts som förstoringsglas eller synstenar.

Flera arabiska vetenskapsmän experimenterade med slipade glaslinser. Vetenskapsmannen Abbas Ibn Firas som levde på 800-talet, använde sig av slipade glaslinser som förstoringsglas. Han lärde sig också hur man framställer helt ofärgat glas som senare fick namnet Andalusiskt glas. På 1000-talet skrev Hassan Ibn Al Heitam flera verk om ljus och optik som senare kom att användas för vidareutvecklingen av glaslinser och glasögon.

En av visbylinserna. Foto: mararie CC-BY-SA

Brillor

På 1200-talet i Venedig framställdes det vita glas som slipades till förstoringslinser. Glashantverkarna höll till på ön Murano. Venedig ville ha monopol på sina kunskaper, det innebar att lämnade glashantverkarna Murano kunde de bli dömda till dödsstraff.

Förstoringslinser kunde också tillverkas av den gröna och dyrbara bergarten beryll. Grönt ansågs vara bra för ögonen och trots att beryll var kostsamt var det billigare än de italienska linserna. Vårt gamla ord för glasögon, brillor härstammar från ordet beryll.

De allra tidigaste glasögonen bestod bara av en lins. Med ett handtag. Så småningom gjordes det anordningar för två linser, en för varje öga. De började tillverkas i början av 1300-talet och kallades för nitglasögon. Glasögonen vid den här tiden kunde bara hjälpa långsynta. Det dröjde fram till slutet av 1400-talet innan närsynta fick användbara glasögon. I takt med att boktryckarkonsten utvecklades växte också behovet av glasögon. Venedigs kunskapsmonopol började att luckras upp och glasögontillverkning startades också i Tyskland och England. Det var inte förrän i slutet på 1600-talet maskinslipade glaslinser uppfanns. Glasögon började masstillverkas och glasögonbruket spred sig ut till vanligt folk. I dag är glasögon en naturlig del av mångas vardag. Vi tänker knappt på att de finns, inte ens när de sitter på näsan.  

Glasögontrender

Förr var alla glasögon runda, men i början av 1900-talet gjorde ny slipteknik och nya material att glasögon kunde få andra former. Nuförtiden avlöser glasögontrenderna varandra På 1950-talet skulle glasögonen vara lite sneda och likna kattögon. John Lennons små runda glasögon satte en trend på 1960-talet. På 1970-talet skulle de vara stora, fyrkantiga eller runda. Nu har glasögon ibland tjocka plastbågar och ibland tunna i metall. De kan vara fyrkantiga eller runda. Vad blir nästa trend?