Husfluga

Musca domestica 

Storlek: 5–8 mm. 
Livslängd: Oftast kring 1–2 månader från larv till död vuxen fluga, men kan även övervintra som vuxen.
Äter: Ruttnande biologiskt material, avföring. 

Smakar med fötterna 

Troligtvis är husflugan den insekt som är mest spridd över världen. Den trivs mycket bra i nära anslutning till människor, och cirka 90% av alla flugor i mänskliga miljöer tillhör arten husfluga. Husflugor äter bland annat mänskligt avfall, som ruttnande matrester, men också avföring från olika djur, ruttnande kadaver med mera. Detta gör att de gärna håller till på soptippar eller kring jordbruk, men också överallt där vi människor lämnar efter oss skräp av olika slag. Husflugor äter bara flytande föda, som de suger upp med sin snabelliknande mun. De har faktiskt smakreceptorer på fötterna, så de avgör om något är ätbart eller inte genom att ta en promenad över det. 

Bild: Muhammad Mahdi Karim GFDL

Samlar på bakterier 

En husfluga kan bära med sig stora mängder bakterier. En studie i den vetenskapliga tidskriften Nature visade att husflugor från tre olika kontinenter bar med sig omkring 600 olika arter av bakterier, och de flesta bakterierna sitter på flugornas fötter och ben. På så sätt kan husflugor utgöra ett stort problem för människor, eftersom de lätt kan förstöra matvaror.  

Kort livstid 

Husflugan har en väldigt snabb livscykel. Äggen kläcks efter bara en dag och ut kommer hungriga larver. Larverna äter av det som finns tillgängligt där de kläckts, ofta djuravföring eller annat ruttnande organiskt material. Efter ett par veckor och ett flertal ömsningar kryper larven undan till en torr och skyddad plats där den kan förpuppas. Efter några dagar är omvandlingen i puppan klar och den fullvuxna flugan kommer ut. Den är könsmogen redan inom 1–1,5 dygn och parar sig snabbt, lägger ägg, och sedan börjar det om. En fullvuxen fluga lever oftast inte mer än en månad men kan också övervintra i dvala. 

Har använts i biologisk krigsföring 

Trots att husflugan på många sätt ställer till problem för människor, har de också använts av människor för olika syften. Husflugor är exempelvis väldigt vanliga inom biologisk forskning då de är lätta att föda upp och hantera. De har också använts för betydligt mer brutala syften, inom biologisk krigsföring under andra världskriget. Japansk militär bombade mål i Kina med en blandning av husflugor och kolerabakterier, och det kolerautbrott bland människor som följde av det skördade minst 200 000 människoliv. 

Amulett med husfluga, från Egypten. Bild: Metropolitan Museum of Art