Kungsörn
Aquila chrysaetos
Varför är kungsörnen utrotningshotad?
Kungsörnen har varit vanligt förekommande i Skandinavien sedan långt tillbaka i tiden. Men liksom med andra stora rovdjur har människor ansett att den var ett hot mot boskap och husdjur. Även skrönor om örnar som tar spädbarn var vanliga förr i tiden. Kungsörnarna blev därför förföljda, i form av jakt, förstörda bon och förgiftad mat som lades ut. Under slutet av 1800-talet minskade kungsörnspopulationen kraftigt och i början av 1900-talet fanns inte många örnar kvar i Sverige.
På 1920-talet fanns det starka farhågor om att kungsörnen skulle dö ut. Då fanns det knappt 20 par i Sverige. 1924 fridlystes kungsörnen för att rädda stammen. Tjugo år senare uppskattades populationen till 100 par, i dag räknas 400 till 500 par årligen.
Trots fridlysning har en viss förföljelse och illegal jakt på kungsörn ändå fortsatt och på sina håll allvarligt stört eller helt hindrat häckningen. Idag hotas örnarna också indirekt av mänskliga aktiviteter, som exempelvis skogsbruk, trafik och kraftledningar.
Flyger snabbt
Kungsörnen ingår i en grupp av örnar som kännetecknas av sina fjädertäckta ben. Med ett vingspann upp mot två meter, är det just storleken som utmärker den bland skandinaviska rovfåglar. Bara havsörnen blir lite större.
Kungsörnen glidflyger gärna, och kan uppnå höga hastigheter, ibland uppåt 200 km/h. Den är också smidig när den flyger och kan under vårens spelflykt inför parningen vara mycket akrobatisk. Kungsörnen ger sällan ifrån sig ljud, men ibland hörs ett gällt skrik eller kackel.
Foto: Rocky-Flickr-CC-BY
Foto: Ron Knight from Seaford East Sussex United-Kingdom Golden Eagle Aquila chrysaetos -CC-BY
Foto: Juan Lacruz Own work- CC-BY
Vad görs för att skydda kungsörnen?
Kungsörnen har varit fridlyst i Sverige sedan 1924 och Naturvårdsverket har tagit fram ett åtgärdsprogram för att försöka bevara arten i Sverige.
På internationell nivå är kungsörnen skyddad enligt Bernkonventionen för bevarande av arter, Bonnkonventionen för skydd av flyttande arter, EU:s Art- och habitatdirektiv samt Fågeldirektiv. Arten är också upptagen i CITES Appendix II.