Stor mjölbagge

Tenebrio molitor

Storlek: Ca 10-18 mm. 
Livslängd: Ca 6 månader.
Äter: Spannmål, mjöl, gryn, flingor, pasta, kryddor, fröer, andra insekter och ibland sina egna larver. Larverna äter samma saker och kan äta varandra.

En av de vanligaste kulturföljarna

Stor mjölbagge är en av de vanligaste kulturföljarna, det innebär att de drar nytta av de förändringar som människan skapar i sin omgivning. De bor i fågelbon eller murkna delar av träd, men den anpassar sig också helt efter människan och flyger enkelt in utifrån till spannmålsmagasin och hus. Stor mjölbagge är aktiv på natten och vilar på dagen i håligheter. Mjölbaggarna som har flyttat in i människors hem vilar ofta i möbler i bostaden under dagen.

Skadedjur

Stor mjölbagge räknas som ett skadedjur på spannmål o grödor, både i jordbruket och när produkterna transporterats till hem. Den följer med i hela processen även ner i förpackningar och det är ofta så de flyttar in i människors hem. Larven kallas ofta för mjölmask eftersom den hittas till exempel i mjöl.

Larven kan användas för att mata sällskapsdjur, till exempel vissa arter av burfåglar, ormar och ödlor och den användas även som bete vid fiske. Larven avsöndrar ett sekret som luktar som fotogen.

Stor mjölbaggelarv. Foto: Rasbak CC-BY-SA-3.0.

Lägger ägg i livsmedel

Stor mjölbagge är mycket vanlig i Sverige.  Efter parningen lägger honan flera ägg dagligen och flera hundra ägg under sin livstid. Honan lägger ofta ägg i livsmedel som spannmål, mjöl, kryddor och pasta. Stor mjölbagge har en effektiv fortplantning och överlevnaden hos ungarna är hög. Larvtiden är några veckor.

Livsmedlen som larven växer upp i kan bli förstörda och ibland kan stor mjölbagge också sprida smittor. Den är till exempel en del av dvärgbinnekemaskens livscykel. Upp till 5 generationer av arten kan utvecklas på ett år.