Mullvadssyrsa

Jordkräfta

Mullvadssyrsan har ett karakteristiskt utseende som påminner om ett kräftdjur. Detta och det faktum att de lever under jorden har gjort att den ibland också kallas för jordkräfta.  

I Sverige har den tidigare funnits i Skåne, Blekinge, Halland, Småland, Västergötland och på Öland, men sedan cirka 30 år tillbaka har utbredningen i minskat kraftigt. Nu har de försvunnit från stora delar av sitt tidigare utbredningsområde på grund av att dess livsmiljöer minskar genom bebyggelse, utdikning och igenväxning på grund av människans jordbruk. Idag finns de troligen bara kvar i Skåne, Blekinge och på Öland och har blivit klassad som starkt hotad enligt rödlistan. Utbredningsområdet är delar av Asien, Europa och Nordafrika  

Lever under jorden 

Mullvadssyrsan har långa flygvingar och den kan flyga, men den flyger bara om den måste och då endast på natten. De lever i fuktiga områden med lätt jord, som strandängar i närheten av sjöar, dammar, åar och kärr. De kan också leva i trädgårdar, parker och växthus. Mullvadssyrsan tillbringar sin mesta tid under jord, med att gräva gångar och jaga efter föda. Karakteristiskt för mullvadssyrsa är frambenen som är stora och platta och anpassade till att gräva med. På natten kommer den ibland upp till markytan.  

Flera nymfstadier

Mullvadssyrsan parningssäsong börjar i maj. Efter parningen lägger honan äggen i en speciell kammare under marken. Varje hona kan lägga 100 till 200 ägg som kläcks efter 2–4 veckor. Mellan äggläggning och kläckning vårdar honan äggen. Utvecklingstiden från ägg till imago, det vill säga färdig insekt, är två år och som andra hopprätvingar har mullvadssyrsan så kallad ofullständig förvandling, med omkring tio olika nymfstadier, men inget puppstadie.