Vanlig tvestjärt

Över 2000 arter

Vanlig tvestjärt är nattaktiv. På dagarna gömmer den sig under stenar, nerfallna träd, i komposter, under trädgårdsmöbler eller på andra mörka och fuktiga ställen. Tvestjärten anpassar sig väl efter och har stor nytta av bebyggelse och människan. Den tar sig gärna in i bostäder och lever också gärna i trädgårdar. Det finns ca 2000 arter av tvestjärtar i världen och fyra av dessa lever i Sverige. Utbredningsområdet är hela världen, men de är vanligast i tropiska områden.

Kniptången, som även kallas klo, på bakkroppen använder tvestjärten att försvara sig med.

Honan förvisar hanen

Hanen och honan övervintrar i ett bo under jord, där honan lägger sina ägg. Tidigt på våren skuffar honan ut hanen och han dör kort därefter. Honan lägger under sin livstid 20-80 ägg och hon putsar äggen och ser till att de har rätt temperatur och är skyddade. Hon lämnar inte äggen förrän de kläcks efter ca 7 dagar. Honan fortsätter sedan att sköta om och skydda nymferna som kläcks ur äggen. Tvestjärten går igenom flera stadier under sin livscykel ägg, nymf och flera stadier av ruggning vilket betyder att skalet ömsas flera gånger. Skalet ömsas efterhand som tvestjärten växer och hela utvecklingen tar upp till 70 dagar.

Hur många tvestjärtar som finns vid en given tidpunkt varierar mycket och beror på vädret. Sommarväder med värme, växlande med regn, är mest gynnsamt. Kan vara nyttodjur i trädgårdar

Nyttodjur

Tvestjärtar kan vara ett nyttodjur i trädgårdar genom att de äter andra skadegörande insekter som bladlöss, bladloppor och kvalster. Tvestjärtar kan nypas med klorna i försvar. Detta är ofarligt för människor, men kan göra lite ont. De sprider inte någon smitta eller bakterie som en del andra insekter kan göra. De blir jagade av främst fåglar och grodor.