Saltvatten möter bräckvatten

Kullaberg är namnet på en långsmal och klippig udde i nordvästra Skåne. Vattnet utanför Kullaberg är saltare än i andra delar av Öresund. Saltvatten kommer in från Kattegatt och möter det bräckta vattnet från Öresund. Det gör att Kullaberg har väldigt många olika arter i sitt vatten, både de som gillar bräckt och de som gillar salt vatten. 

Stor artrikedom

Här finns en stor mångfald av bland annat fiskar, sjöstjärnor, kräftdjur, snäckor, koralldjur och musslor. Har du tur kan du också få se tumlare med kalvar! Havet runt Kullaberg är skyddat som naturreservat tack vare sin artrikedom.  

Grottor och barnkammare

Kullaberg är ett klippigt område. Klipporna fortsätter ned under havsytan, och där finns också flera grottor. Runt om ön finns därför många olika miljöer för olika sorters arter. Stora undervattensskogar med tång bildar perfekta barnkammare för yngel och larver. Klippskrevor blir perfekta gömställen för hummer. 

Saltvatten möter bräckvatten

Europeisk hummer

Homarus gammarus

Storlek: Upp till 50 cm och 5 kg.
Livslängd: Upp till 60 år.
Äter: Musslor, sjöborrar, maskar, snäckor och döda bottendjur.

Krossklo och saxklo

Hummern har en krossklo och en saxklo. Krossklon är större. Kan du se två stora klor som sticker fram ur grottan i akvariet? Det är en europeisk hummer som bor där – det största kräftdjuret i svenska vatten.

Den ena klon kallas krossklo och är stor och grov. Den används till att krossa skalet på snäckor, musslor och kräftdjur. Den andra klon kallas saxklo och är mindre men mycket vass. Den används som ett vapen, och för att hålla fast bytesdjur.

Hummerns stora krossklo till vänster och den lite mindre saxklon till höger i bilden.
Bild: H.-Zell-CC-BY-SA

Två år från parning till larv

Humrar håller helst till på hårdbottnar, gärna med små klippskrevor eller grottor. När hummern hittat ett bra gömställe stannar de där i stort sett hela livet. Bara på sommaren, när det är tid för parning, kan humrarna ge sig ut på kortare promenader för att hitta en partner.

När humrar parar sig för hanen över ett litet paket med spermier till honan. Hon sparar spermiepaketet i sin kropp, och under ett års tid mognar hennes ägg innanför skalet. Efter ett år lägger hon äggen, genom att fästa dem under sin bakkropp. Det är först då äggen befruktas, när de passerar spermiepaketet honan har sparat på. Honan bär sedan äggen ytterligare ett år, innan larverna kläcks. Det tar alltså två år från parning tills att nya hummerlarver kläckts!

Ömsar skal för att växa

Precis som för alla kräftdjur behöver hummern ömsa skal för att kunna växa. Direkt efter ömsning är det nya skalet mjukt, och hummern är väldigt utsatt. Då håller den sig gömd tills det nya skalet hårdnat.  Könsmogna hummerhanar ömsar skal ungefär en gång per år, men honor ömsar bara vartannat år – annars skulle de tappa sina ägg.

Ett ömsat skal av en europeisk hummer.
Bild: Ellika-Nordström-Malmö-Museer

Fiske och hotfull släkting

Hummern är väldigt populär att äta. Därför har den fiskats väldigt mycket – så pass att antalet humrar har minskat väldigt mycket både i Sverige och i Europa. Därför har man infört särskilda regler för hummerfiske. Ett annat hot mot den europeiska hummern är införandet av en nära släkting som kallas amerikansk hummer. Den amerikanska hummern är större än den europeiska, och kan bära på sjukdomar som är dödliga för europeisk hummer.

Levande humrar i handeln med gummiband runt klorna.
Bild: Nicole-Bratt-CC-BY-SA

Utbredningsområde i Sverige

Från norra delen
av Öresund
och Bohuslän.

Vit markering = Utbredningsområde

Hotstatus enligt Rödlistan

Reglerad inom handel

CITES: Ej reglerad

Europeisk hummer
Krossklo och saxklo

Svart smörbult

Gobius niger

Storlek: 10-18 cm.
Livslängd: Upp till 5 år.
Äter: Kräftdjur, musslor, snäckor, maskar.

Gräver ner sig på bottnen

Den svarta smörbulten håller främst till på grunt havsvatten längs med kusterna, och eftersom den tål en låg salthalt finns den ofta kring flodmynningar. Den tycker bäst om mjuka bottnar där den kan gräva ner sig och lurpassa på byten.

Bild: Roberto-Pillon-CC-BY-NC-SA

Hanarna blir mörka

Den svarta smörbulten heter så för att hanarna blir mörka, nästan svarta, när det är dags för lekperioden. Honan kan lägga ända upp till 6000 romkorn under ett enda lektillfälle. När rommen lagts vaktas den av hanen tills ynglen kläcks.

Utbredningsområde i Sverige

Längs hela
västkusten och
in i Östersjön
upp till Åland.

Vit markering = Utbredningsområde

Hotstatus enligt Rödlistan

Reglerad inom handel

CITES: Ej listad.

Svart smörbult
Gräver ner sig på bottnen

Svartmunnad smörbult

Neogobius melanostomus

Storlek: Upp till 25 cm lång.
Livslängd: Upp till 4 år.
Äter: Musslor, kräftdjur och småfisk.

Kommit till Östersjön med fraktfartyg

Svartmunnad smörbult är en bottenlevande fisk, som gärna gömmer sig gärna bland stenar och tångruskor. Den håller till både i öppet vatten och i hamnområden. Den svartmunnade smörbulten föredrar bräckvatten, men även kan leva i söt- och saltvatten. Den klarar också stora temperaturväxlingar och låga syrehalter.

Naturligt lever den svartmunnade smörbulten i och runt Kaspiska havet och Svarta havet, men den har spritt sig till stora delar av Europa och Nordamerika. Den upptäcktes i Östersjön i slutet av 1990-talet, och i svenska vatten hittades den i Blekinges skärgård för första gången 2008. Man tror att fisken spridit sig från sitt ursprungsområde, som yngel och ägg, med barlastvatten i fraktfartyg.

En svartmunnad smörbult på bottnen.
Bild: schnonkel-CC-BY-NC-SA

Hanarna dör efter fortplantningen

När den svartmunnade smörbulten ska para sig blir hanen ofta helt svart. Han väljer en bohåla bland stenarna på bottnen, dit han lockar honan. Honan lägger ägg som fästs vid stenar och vattenväxter. Sedan vaktar hanen ensam äggen tills de kläcks. Ibland lägger flera honor ägg i samma hanes bo. En hona av svartmunnad smörbult kan föröka sig upp till 6 gånger på en säsong! Hanen däremot, dör strax efter att hans yngel har kläckts.

Ägg från svartmunnad smörbult.
Bild: Yuriy-Kvach-CC-BY-SA

Aggressiv och tålig

Eftersom den svartmunnade smörbulten är både tålig, aggressiv och kan föröka sig väldigt mycket, har den kunnat öka väldigt snabbt i antal på platser där den hamnat. Det gör att den räknas som en invasiv art – alltså en art som spritts med hjälp av människan, och nu ställer till med stora problem på den nya plats den hamnat. Fisken är mycket revirhävdande och äter också gärna sina konkurrenters ägg. Dessutom tål den stora skillnader i vattenkvalitet. Till utseendet är arten väldigt lik släktingen svart smörbult, men den svartmunnade smörbulten har en svart fläck på sin främre ryggfena. Hittar du en svartmunnad smörbult när du fiskar eller snorklar – ta gärna en bild och rapportera ditt fynd till Havs- och vattenmyndigheten eller Artportalen!

På undersidan av kroppen är smörbultens fenor ombildade till en sugkopp.
Bild: Peter-van-der-Sluijs-CC-BY-SA

Utbredningsområde i Sverige

Västkusten ner till Öresund, och östersjökusten upp till Finska viken.

Hotstatus enligt Rödlistan

Ej tillämplig.

Reglerad inom handel

CITES: Ej listad.

Svartmunnad smörbult
Kommit till Östersjön med fraktfartyg

Vad är Rödlistan?

Rödlistning är ett sätt att bedöma om olika djur- och växtarter är utrotningshotade utifrån kriterier som hur många djur eller växter som finns av arten och hur utbredda de är. En nationell rödlistning bedömer artens risk att dö ut inom ett lands gränser. Den internationella rödlistningen bedömer artens risk att dö ut över hela jorden.

Läs mer

Om rödlistning i Sverige: Artdatabanken, www.artdatabanken.se
Om rödlistning i världen: International Union for Conservation of Nature, IUCN, www.iucn.org

Vad är Rödlistan?

Vad är CITES?

För att bekämpa olaglig handel med djur och växter finns en internationell överenskommelse om handel, som heter CITES. CITES innebär att utrotningshotade djur och växter inte får köpas eller säljas mellan olika länder utan tillstånd.

CITES klassar olika arter i olika kategorier (som kallas Appendix I, II och III) beroende på hur hotad arten är. Ju större hotet från handeln är desto högre skydd. Inom EU finns ytterligare skydd för arter i CITES. EU:s egen klassning har fyra steg: A-D. 

Beslagtaget smuggelgods på JFK-flygplatsen i New York.
Bild: Steve-Hillebrand

Förbjudet att handla med viltfångade arter

Högst skydd mot handel har de arter som är inom kategori A och B. Här gäller oftast att handel mellan EU och övriga världen är förbjuden utan tillstånd. Arter som är CITES A eller B-klassade får inte heller köpas eller säljas inom EU om det inte kan bevisas att de har lagligt ursprung och inte fångats i det vilda.

Att använda växter eller djur för att tillverka souvenirer och annat är också förbjudet. Den som bryter mot reglerna kan dömas till böter eller fängelse. 

Kontrollera spridning av arter

Arter som är CITES C-klassade är utrotningshotade i ett visst land men inte nödvändigtvis i hela världen. CITES D-klassning betyder att en art importeras i så stort antal att de behöver regleras för att inte riskera att sprida sig okontrollerat där de inte hör hemma. 

Vad är CITES?

Salt water meets brackish water

Kullaberg is the name of a long, narrow peninsula with steep cliffs in northwest Skåne. The water off Kullaberg is saltier than in other parts of Öresund. The salt water comes in from the Kattegat and meets the brackish water from Öresund. This means that Kullaberg has a huge number of different species in its water, both those that like brackish water and those that like salt water.

Great biodiversity

This area has a great diversity of such species as fish, starfish, crustaceans, snails, corals and mussels. If you’re lucky, you can also see porpoises with their calves! The sea around Kullaberg is a protected nature reserve due to its species diversity.

Caves and nurseries

Kullaberg is an area of steep cliffs. These continue down underneath the sea’s surface, where there are also a number of caves. Around the peninsula there are therefore many different environments for different kinds of species. Large underwater seaweed forests create the perfect nurseries for fish larvae and fry. Crevices provide perfect hiding places for lobsters.

Salt water meets brackish water

European Lobster

Homarus gammarus

Size: Up to 50 cm and 5 kgs.
Lifespan: Up to 60 years.
Food: Mussels, sea urchins, worms, snails and dead bottom-dwelling creatures. 

Crusher claw and pincher claw

Can you see two big claws sticking out of the cave in the aquarium? These belong to a European lobster – the largest crustacean in Swedish waters.

One of the claws is called a crusher claw and it is large and heavy. It is used to crush the shells of snails, mussels and crustaceans. The other claw is called the pincher claw and it is smaller but very sharp. It is used as a weapon, and to hold prey.

The big crusher claw to the left and the smaller pincher claw to the right in this lobster photo.
Photo: H.-Zell-CC-BY-SA

Two years from mating to larvae

Lobsters prefer to live on stony seabeds, preferably with small rocky outcrops or caves. Once lobsters find a good hiding place, they stay there for most of their lives. In summer, when it is time for mating, lobsters might go on short walks to find a mate.

When lobsters mate, the male transfers a small package of sperm to the female. She stores the sperm package in her body, and for a year her eggs mature inside her shell. After a year, she lays the eggs by attaching them under her abdomen. It is only then that the eggs are fertilised, when they pass through sperm package that the female has been saving. The female then carries the eggs for another year, before the larvae hatch. So it takes two years from mating until new lobster larvae hatch!

Moulting to grow

Like all crustaceans, lobsters need to shed their shell to grow. This is called moulting. Immediately after moulting, the new shell is soft and the lobster is very vulnerable, so it stays hidden until the new shell hardens. Mature male lobsters moult their shells about once a year, but females only moult every two years – otherwise they would lose their eggs.

A moulted shell from the European lobster.
Photo: Ellika-Nordström-Malmö-Museer

Fishing and threatening relative

Lobster is very popular to eat, so it is fished in large quantities – so much so that the number of lobsters has fallen dramatically in both Sweden and more widely in Europe. Special rules have therefore been introduced for lobster fishing. Another threat to the European lobster is the introduction of a close relative called the American lobster. The American lobster is larger than the European lobster, and can carry diseases that are fatal to European lobsters.

Living lobsters sold with rubber bands around their claws.
Photo: Nicole-Bratt-CC-BY-SA

Distribution in Sweden

West coast down to the northern part of Öresund.

White marking = Distribution

Threat based on the Red List

Trade regulations

CITES: Not listed.

European Lobster
Crusher claw and pincher claw

Black Goby

Gobius niger

Size: 10-18 cm.
Lifespan: Up to 5 years.
Food: Crustaceans, mussels, snails and worms.

Digs down into the seabed

This fish lives mainly in shallow seawater along the coastline, and because it tolerates low salinity it is often found near the mouths of rivers. It prefers soft seabeds where it can dig down and lie in wait for prey. 

Photo: Roberto-Pillon-CC-BY-NC-SA

The males turn dark

The black goby is named so because the males become dark, almost black, during the spawning season. The females can lay up to 6,000 eggs in a single spawning. After the eggs are laid, the male guards them until the fry hatch. 

Distribution in Sweden

Lives along the
entire west coast
and in the Baltic Sea
up to Åland. 

White marking = Distribution

Threat based on the Red List

Trade regulations

CITES: Not listed.

Black Goby
Digs down into the seabed

Round goby

Neogobius melanostomus

Size: Up to about 25 cm in length.
Lifespan: Up to 4 years.
Food: Mussels, crustaceans and small fish.

Arrived in the Baltic Sea by cargo ships

The round goby is a bottom-dwelling fish that likes to hide among rocks and gravel. It can be found both in open water and in harbour areas. The round goby prefers brackish water, but can also inhabit fresh and salt water. It also tolerates large temperature changes and low oxygen levels.

Although native to the Caspian and Black Seas, the round goby has spread to much of Europe and North America. It was discovered in the Baltic Sea in the late 1990s, and was first found in Swedish waters in the Blekinge archipelago in 2008. The fish is believed to have spread from its area of origin, as fry and eggs, in the ballast water of cargo ships.

A round goby on the sea bottom.
Photo: schnonkel-CC-BY-NC-SA

The males die after spawning season

When the round goby is about to mate, the male often turns completely black. He chooses a nest hole among the rocks on the bottom, into which he lures the female. The female lays eggs which are attached to rocks and aquatic plants. The male then guards the eggs alone until they hatch. Sometimes several females lay eggs in the same male’s nest. A female round goby can breed up to 6 times in a season! In contrast, the male dies shortly after his fry hatch.

Eggs from round goby.
Photo: Yuriy-Kvach-CC-BY-SA

Aggressive and resilient

Because the round goby is resilient, aggressive and can reproduce at high rates, it has been able to increase its numbers rapidly in places where it has established itself. This makes it an invasive species – that is, a species that has spread with the help of humans, and is now causing major problems in its new location. The fish is highly territorial and also likes to eat the eggs of its competitors. It can also tolerate large differences in water quality. In appearance, the species is very similar to its relative the black goby, but the round goby has a black spot on its first dorsal fin. If you find a black goby while fishing or snorkelling – please take a picture and report your find to the Swedish Agency for Marine and Water Management or Artportalen!

On the underside of the body, the goby’s fins are transformed into a suction cup.
Photo: Peter-van-der-Sluijs-CC-BY-SA

Distribution in Sweden

The West Coast down to Öresund, and the Baltic coast up to the Gulf of Finland.

Threat based on the Red List

Not applicable.

Trade regulations

CITES: Not listed.

Round goby
Arrived in the Baltic Sea by cargo ships

What is the Red List?

The Red List is a way to assess whether different animal and plant species are at risk of extinction based on criteria such as how many animals or plants of a species exist and how widely distributed they are. A national Red List assesses a species’ risk of dying out within national borders. The international Red List assesses a species’ risk of dying out worldwide. 

Read more

About the Red List in Sweden: The Swedish Species Information Centre (Artdatabanken), www.artdatabanken.se/en/ 
About the Red List worldwide: The International Union for Conservation of Nature (IUCN), www.iucn.org

What is the Red List?

What is CITES?

CITES (the Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora) is a treaty that makes it illegal to buy or sell animals and plants that are at risk of extinction between countries without a permit.

CITES classifies species into different categories (called Appendix I, II and III) depending on how endangered each species is. In addition, the more the species is threatened by international trade, the higher its level of protection. Within the EU, CITES-listed species are further classified and protected by the EU’s own classification system. This has four Annexes, from A to D. 

Pelts and other animal origin products confiscated on the JFK Airport in New York.
Photo: Steve-Hillebrand

Ban on trading wild-caught species

The highest protection against trade is given to CITES-listed species included in the EU’s Annexes A and B. Usually this means that trade between the EU and the rest of the world is illegal without a permit. There is also a ban on trading these species within the EU unless it can be proved that they have a lawful origin and were not caught in the wild.

It is also forbidden to use plants or animals to make souvenirs etc. Anyone who breaks these regulations can be fined or imprisoned.   

Controlling the spread of species

CITES-listed species that are in the EU’s Annex C are classified as endangered in at least one country but not necessarily in the whole world. An Annex D classification means that individual members of a species may be imported to the extent that they do not need to be regulated to avoid any risk of them spreading uncontrollably where they do not belong.

What is CITES?